Grävskadade ledningar för till exempel el, vatten, värme och kommunikation är ett vanligt förekommande problem som beräknas kosta 400 miljoner kronor i direkta reparationskostnader – varje år. I den beräkningen har man inte tagit hänsyn till de indirekta kostnader som ett avbrott innebär för privatpersoner, företag och samhället i stort.

– Avgrävningar innebär extrema åtgärdskostnader. Ett enkelt kabelfel under exempelvis en plan gräsyta kan kosta runt 10 000 kronor att åtgärda, medan ett nattarbete med trafikstopp på Essingeleden kan gå på 100 000 kronor, säger Peter Hansen, affärsutvecklare på Vattenfall Services.

Digitala koordinater kan styra grävmaskinen

Vattenfall Services deltar i det nystartade projektet Digital ledningskontroll – som leds av it-företaget Eningo – tillsammans med ett tjugotal andra intressenter såsom nätägare, EON, Trafikverket, maskinfirmor och kommuner. Syftet med projektet är att ersätta nuvarande fysiska ledningsanvisning med en digital tjänst. Den som idag planerar ett markarbete måste nämligen först kontakta Ledningskollen – en manuell tjänst som samordnar information om infrastruktur under marken – för att få en så kallad ledningsanvisning av den som äger ledningar i det aktuella området. Processen är långsam med ett stort antal manuella steg och det tar normalt fem till tio dagar från förfrågan till beslut – men det kan också ta betydligt längre tid.

– När beslutet är klart åker man ut och märker upp ledningarnas dragning manuellt med blåa streck direkt på marken. Om man har otur försvinner markeringarna vid dåligt väder som regn eller snö och då får man börja om från början med en ny mätning. Om arbetet istället gjordes digitalt skulle man få all information inom fem minuter, rakt in i grävmaskinen. Det är framtiden, säger Peter Hansen.

Den manuella processen innehåller även ibland felkällor, som leder till att byggprojekt försenas eller att de påbörjas utan ledningsanvisning, med risk för att ledningar grävs av eller skadas. Statistik visar att runt hälften av alla skador uppstår vid grävning utan anvisning. Det innebär att den andra hälften av alla ledningsskador sker trots att man erhållit ledningsanvisningar, vilket tyder på att metoden inte ger ett fullgott skydd ens då den används.

– Planen är nu att utveckla en digital lösning som gör det möjligt att skicka en styrfil med ledningarnas koordinater direkt till grävmaskinens dator. En sådan lösning skulle även göra det möjligt att enkelt korrigera felaktiga eller osäkra ledningsdata. Tekniken finns redan, men den är sällan praktiskt tillämpbar, förklarar Peter Hansen.

Ökad säkerhet och miljömässiga vinster

Dagens metod med att skicka ut personal för att fysiskt leta efter kablar och rör under marken och sedan markera dem är inte bara tidskrävande och kostsamt, utan innebär även andra nackdelar. De många bilresor som krävs för att lokalisera ledningarna bidrar till ökade utsläpp. Det innebär också en risk för arbetare på plats om exempelvis el- eller gasledningar skadas under grävningen. Dessutom finns det risk att kommunikationen om ledningarnas placering sprids via osäkra kanaler, vilket gör det lättare för obehöriga att lokalisera och skada viktig infrastruktur.

En digital branschstandard skulle lösa denna problematik. För att förankra hela arbetsprocessen inom projektet deltar såväl potentiella kunder som användare, ledningsägare, drift- och entreprenadbolag samt nödvändiga systemleverantörer och forskningsinstitut.

– Det är väldigt viktigt att alla berörda parter är med och att alla vill använda den nya tjänsten som vi utvecklar. Flera avdelningar inom Vattenfallskoncernen deltar exempelvis i projektet. Om vi gör det så bra som möjligt kanske det här kan bli en branschstandard i framtiden, avslutar Peter Hansen.

Faktaruta

Om projektet Digital ledningskontroll

Projektet har ansökt om offentlig finansiering och har tidigare beviljats anslag från Formas för en snart avslutad förstudie. Om även pilotprojektet beviljas finansiering kommer det starta i sommar och pågå i tre år. Projektets ambitionsnivå kommer att påverkas av storleken på den sökta finansieringen. Planen är att så småningom lansera lösningen i övriga Norden, därefter i Europa och USA och till sist i andra delar av världen där det finns efterfrågan och möjligheter att använda den.