Fjärrvärme och miljön

Fjärrvärme bidrar till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle genom att använda restprodukter som spill från massa- och skogsindustri och avfall från verksamheter och hushåll som inte kan eller bör återvinnas. Tillsammans med bryter vi oss loss från fossila bränslen.

Illustration över historisk stadskärna där varje hur har egen värmepanna.

Då - en förorenad stad med fossil förbränning

Under första halvan av 1900-talet värmdes städerna upp med en kamin eller oljepanna i varje hus. Röken ur skorstenarna var mycket smutsig och ledde inte bara till stora utsläpp utan även en väldigt dålig luftkvalitet.

Illustration över en stad med ett värmeverk beläget vid stadens utkant.

Nu – bättre luftkvalitet och minskade utsläpp

Sedan 60-talet har omställningen till fjärrvärme gått snabbt. Nu sker förbränningen i en central anläggning utanför stadskärnan där röken även filtreras. När vi dessutom bytte ut fossila bränslen till förnybara och återvunna minskade koldioxidutsläppen drastiskt.

Illustration över en stadskärna med 100% fossilfri uppvärmning.

Snart – 100% fossilfri uppvärmning

Målet är att innan 2025 års slut använda enbart fossilfria bränslen i våra verk. För att även uppnå nettonollutsläpp senast 2040 jobbar vi för ett cirkulärt samhälle genom att ta tillvara på mer värme från lokala industrier, datorhallar och fryslager.

Graf över hur det fossila bränslet minskat i takt med fjärrvärmens utveckling

Från fossilt till förnybart

Fjärrvärmen är en viktig del av Sveriges värmeproduktion och kan inte ersättas helt med sol, vatten eller vindkraft. Det är därför avgörande att fjärrvärmeproduktionen är hållbar och inom en snar framtid helt fossilfri. Grafen visar hur bränslemixen för fjärrvärme har förändrats över tid. 2021 bestod den främst av biobränsle, exempelvis skogsindustrins restprodukter och byggavfall, samt återvunnen energi från avfall. Den lilla mängd fossilt bränsle som kvarstår kommer främst från osorterad plast och oljedrivna reservpannor.

Källa till grafen hittar du här
Lokala miljövärden från våra orter
Askersund

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 15,90 27,10 19,92 25,44 40,41
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 8 9 8,7 9,31 10,05
 NOx 0,40 0,47 0,48 0,50 0,49
 SO2 0,003 0,01 0,002 0,006 0,011

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Askersunds energimix  2024 *
 Återvunnen energi 15,2%
 Förnybart 73,7%
 Övrigt 1,3%
 Fossilt 9,8%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Askersund

Gustavsberg

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 3,6 3,91 4 3,59 3,86
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 9 12 11,9 9,76 10,78
 NOx 0,31 0,29 0,21 0,19 0,26
 SO2 0,14 0,06 0,065 0,057 0,034

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Gustavsbergs energimix 2024 *
 Återvunnen energi 24,1%
 Förnybart 74,9%
 Övrigt 1,0%
 Fossilt 0%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Gustavsberg

Haninge, Tyresö och Älta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 3,8 3,38 3,69 4,08 5,66
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 6 6 7,1 8,25 7,37
 NOx 0,12 0,27 0,16 0,16 0,15
 SO2 0,02 0,03 0,023 0,011 0,01

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Haninge, Tyresö och Ältas energimix 2024 *
 Återvunnen energi 50,4%
 Förnybart 49,6%
 Fossilt 0%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Haninge, Tyresö och Älta

Knivsta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 14,8 21,14 24,6 29,16 22,9
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 10 8 11,4 9,3 13,14
  NOx 0,36 0,36 0,37 0,27 0,3
  SO2 0,09 0,09 0,2 0,076 0,076

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Knivstas energimix 2024 *
 Förnybart 95,2%
 Övrigt 1,2%
 Fossilt 3,6%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Knivsta

Motala

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 5,2 16,02 6,99 10,42 17,7
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 7 8 6,9 7,64 8,77
  NOx 0,17 0,26 0,25 0,26 0,24
  SO2 0,002 0,02 0 0,002 0,004

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Motalas energimix 2024 *
 Återvunnen energi 17,0%
 Förnybart 79,6%
 Fossilt 3,4%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Motala

Nyköping

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 13,5 18,76 18,46 16,44 8,58
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 5 5 5,7 6,32 5,98
  NOx 0,12 0,22 0,25 0,2 0,22
  SO2 0,01 0,02 0,014 0,005 0,004

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Nyköpings energimix 2024 *
 Återvunnen energi 43,5%
 Förnybart 55,3%
 Fossilt 1,1%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Nyköping

Storvreta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 38,1 55,37 48,61 37,86 38,55
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 26 32 26,3 21,99 25,46
  NOx 0,45 0,62 0,55 0,36 0,34
  SO2 0 0 0 0,032 0,003

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Storvretas energimix 2024 *
Förnybart 92,8%
Övrigt 0,4%
Fossilt 6,8%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Storvreta

Uppsala

  Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK* - förbränning 133 168,69 158,21 139,49 146,2
 - varav utsläpp från mottaget restavfall -
 -
 -
 134,21 142,01
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 7 6 4,2 4,12 4,2
 NOx 0,13 0,18 0,15 0,12 0,14
 SO2 0,01 0,02  0,006 0,004 0,009

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Uppsalas energimix 2024 *
 Återvunnen energi 71,5%
 Förnybart 22,8%
 Övrigt 4,6%
 Fossilt 1,1%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Uppsala

Vänersborg

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh=g/kWh
  2020 2021 2022 2023 2024
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 0,8 0,44 0,1 0,42 0,51
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 1 2 0,3 1,67 1,4
 NOx 0,31 0,07 0,01 0,04 0,04
 SO2 0,03 0,01 0,001 0,005 0,005

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.


 Vänersborgs energimix 2024 *
 Återvunnen energi 82,7%
 Förnybart 12,5%
 Övrigt 4,8%
 Fossilt 0%

*Vi rapporterar vår miljödata och energimix enligt Värmemarknadskommittén (VMK). Metoden tar inte hänsyn till att ett bränsle kan passa i flera kategorier. För att öka transparensen ytterligare har vi tagit fram mer detaljerad data som du hittar i vår miljörapport nedan. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal och bränslemix 2024 - Vänersborg

Därför förbränner vi avfall

I Uppsala energiåtervinner vi avfall från hushåll och verksamheter som inte längre går att återanvända eller återvinna. Det är ett bra sätt att ta till vara på energi som annars skulle gå till spillo och är en viktig del i stadens cirkulära kretslopp.

Genom en effektiv reningsprocess blir utsläppen mycket lägre än att deponera, det vill säga lägga avfallet på hög. I Sverige deponeras mindre än en procent av vårt avfall tack vare energiåtervinning med fjärrvärme.

Vår avfallshantering utgår ifrån den så kallade avfallstrappan. Återanvända och återvinna – men helst inte använda alls.

Avfallstrappan visar turordningen för hur avfall bör tas om hand.
Energiåtervinning är det näst sista steget i avfallstrappans fem steg.
Avfallstrappans 5 steg
1. Förebygga

Avfallstrappan visar att användning av material och resurser i första hand ska förebyggas. När det gäller energi så betyder det att vi ska vara så energieffektiva som möjligt i hela samhället och minimera vår energiförbrukning.

2. Återanvända

De resurser som vi ändå behöver använda ska återanvändas så mycket som möjligt. Det betyder att vi ska laga sådant som är trasigt i stället för att slänga och se till att det vi inte använder eller behöver längre kommer någon annan till nytta så långt det är möjligt.

3. Återvinna

När det inte går att använda längre så bör vi återvinna materialet. Det betyder att vi genom en process kan använda resurserna till något annat. Allt som lämnas in och sorteras på återvinningscentraler går till sådana processer, där glas blir till nytt glas, tidningar blir papper och plast kan bli nya förpackningar. Det finns dock en gräns för hur många gånger vi kan återvinna de flesta material och många material går idag inte att återvinna alls. All plast som sorteras ut av hushållen i Sverige går till exempel vidare till en anläggning som i sin tur sorterar ut det som går att materialåtervinna. Även verksamhetsavfall sorteras ut i olika fraktioner. Det som sorteras som brännbart är sådant som inte kan eller bör materialåtervinnas.

4. Energiåtervinna

Nästa steg i trappan är energiåtervinning. Det betyder att vi återvinner det som finns kvar: energin. Det gör vi genom förbränning. Fjärrvärme har styrkan att kunna återvinna sådant som ingen annan i samhället kan eller bör använda och göra det till värme och ibland även el. På så sätt får vi ut mesta möjliga värde av de material som vi använder och de förutsättningar vi har idag.

5. Deponi

Alternativet till energiåtervinning för material som inte längre går att återanvända eller återvinna är att lägga det på deponi. En deponi är ett dåligt alternativ, både för klimatet och miljön, och bör i största möjliga mån undvikas. När organiskt material läggs på hög bildas metan, som är en starkt klimatpåverkande växthusgas och har en betydligt högre uppvärmningsfaktor än koldioxid. Därför finns idag ett förbud att deponera organiskt och brännbart avfall i Sverige. En avfallsdeponi räknas som miljöfarlig verksamhet och måste uppfylla mycket hårt ställda krav för att garantera att inga gifter släpps ut.

I en cirkulär ekonomi ska:

  • Resursanvändning, avfall, utsläpp och energiläckage minimeras.
  • Resurser hållas i bruk så länge som möjligt.
  • Produkter och material återanvändas och återvinnas i slutet av livslängden.
  • Energin vara fossilfri, återvunnen och/eller förnybar.

För Vattenfall innebär det att:

  • Vi fasar ut fossila bränslen och material för att bli fossilfria.
  • Vi designar produkter och processer för att minimera resursanvändningen och undvika föroreningar.
  • Vi återanvänder och återvinner produkter, material och energi för att bevara resursernas värde.
Tonåringar värmer sina händer på en kulle

Vattenfalls mål

Till 2025 års slut ska all vår produktion bestå till 100 procent av återvunna och förnybara bränslen. Samtidigt fortsätter vi resan mot att hela verksamheten ska vara netto noll till år 2040. Detta innebär att vi granskar hela värdekedjan, inklusive underleverantörer och transporter till våra anläggningar, för att säkerställa att mängden växthusgaser som släpps ut inte leder till en ökning av deras koncentrationer i atmosfären.

Publicerad av Vattenfall Värme
Chattbot Elliot Skriv ditt meddelande här Frågor? Chatta med mig Något gick fel. Vi arbetar på det. Vill du rensa din chatthistorik Ja