Miljö och hållbarhet

Miljö och klimat påverkas av våra energival och alla behöver vi energi. Vi vill ha ljus och värme när det behövs och ibland även kyla. Miljön påverkas av all energiproduktion och ibland även klimatet. Därför har det betydelse vilka energival vi gör. Det finns också mycket vi som energiproducenter kan göra för att minska påverkan på miljö och klimat.

Ett bra val för miljön

Det är till stor del fjärrvärmens förtjänst att Sverige lyckats sänka utsläppen av koldioxid de senaste åren. Fjärrvärmen började byggas just för att förbättra luften i våra städer. Genom att förflytta förbränningen till ett enda ställe, istället för att varje hus hade sin egen panna, blev luftkvalitén snabbt bättre. När vi sedan bytte ut fossila bränslen mot förnybara och började använda spillvärme från lokala industrier minskade utsläppen ytterligare. Och arbetet fortsätter. Våra mål innefattar att endast använda helt fossilfria bränslen år 2025 samt att hela verksamheten ska vara netto noll till år 2040.

Smart och förnybar värme

Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i välisolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds sedan tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter pumpas ut som varmvatten igen. I Vattenfalls värmeanläggningar, där vattnet värms upp, använder vi till största delen förnybart bränsle. Det är till exempel rester från skogsavverkning, träavfall från papper- eller träindustrin. Vi tar också till vara på överskottsvärme från lokala industrier, till exempel fryslager och datahallar.

Miljödata från våra värmeverk

Ta del av den senaste miljödatan från våra värmeverk.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 22,22 16,52 13,06 17,60 15,90 27,10
NOx 0,42 0,39 0,40 0,40 0,40 0,47
SO2 0,00 0,00 0,00 0,00 0,003 0,01

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 7,57 3,00 3,20 3,60 3,60 3,91
NOx 0,41 0,32 0,35 0,32 0,31 0,29
SO2 0,17 0,15 0,15 0,16 0,14 0,06

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 7,96 4,00 4,20 3,50 3,80 3,68
NOx 0,21 0,16 0,15 0,14 0,12 0,27
SO2 0,07 0,04 0,02 0,02 0,02 0,03

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 16,00 10,00 20,00 26,40 14,80 21,14
NOx 0,36 0,39 0,44 0,43 0,36 0,36
SO2 0,18 0,15 0,11 0,18 0,09 0,09

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 18,22 10,32  13,40 9,00 5,20 16,02
NOx 0,23 0,20 0,22 0,20 0,17 0,26
SO2 0,01 0,01 0,01 0,01 0,002 0,02

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 13,00 7,00 12,60 11,20 13,5 18,76
NOx 0,17 0,14 0,15 0,16 0,12 0,22
SO2 0,02 0,00 0,01 0,01 0,01 0,02

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 9,00 6,00 11,00 36,00 38,10 55,37
NOx 0,38 0,38 0,46 0,47 0,45 0,62
SO2 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 182,00 194,00 225,00 181,00 156,00 186,96
NOx 0,11 0,11 0,13 0,15 0,13 0,18
SO2 0,16 0,16 0,16 0,06 0,01 0,02

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/MWh=g/kWh
  2016 2017 2018 2019 2020 2021
CO2ekv enligt VMK 0,71 1,00 0,40 0,22 0,80 0,44
NOx 0,11 0,46 0,06 0,26 0,31 0,07
SO2 0,01 0,02 0,01 0,02 0,03 0,01

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värdena ovan gäller ”energiomvandlingen” (förbränning). Motsvarande värden för ”produktion och transporter” finns på Energiföretagens webbplats.

Miljöfördelar med fjärrvärme

Cirkulärt
Cirkulärt
Hållbart
Hållbart
Resurseffektivt
Resurseffektivt

Avfallshantering

I Uppsala använder vi även avfall från hushåll, företag och andra verksamheter som inte längre går att återanvända eller återvinna. Det är ett bra sätt att använda något som annars bara skulle gå till spillo och en viktig del i ett cirkulärt kretslopp. Tack vare en mycket avancerad och effektiv reningsprocess blir utsläppen mycket lägre än att deponera, det vill säga lägga avfallet på hög. Sverige deponerar mindre än en procent av vårt avfall tack vare detta. Vår avfallshantering utgår ifrån den så kallade avfallstrappan. Återanvända och återvinna – men helst inte använda alls. Lär dig mer om avfallstrappans olika steg nedan.

Avfallstrappan visar att användning av material och resurser i första hand ska förebyggas. När det gäller energi så betyder det att vi ska vara så energieffektiva som möjligt i hela samhället och minimera vår energiförbrukning.

De resurser som vi ändå behöver använda ska återanvändas så mycket som möjligt. Det betyder att vi ska laga sådant som är trasigt i stället för att slänga och se till att det vi inte använder eller behöver längre kommer någon annan till nytta så långt det är möjligt.

När det inte går att använda längre så bör vi återvinna materialet. Det betyder att vi genom en process kan använda resurserna till något annat. Allt som lämnas in och sorteras på återvinningscentraler går till sådana processer, där glas blir till nytt glas, tidningar blir papper och plast kan bli nya förpackningar. Det finns dock en gräns för hur många gånger vi kan återvinna de flesta material och många material går idag inte att återvinna alls. All plast som sorteras ut av hushållen i Sverige går till exempel vidare till en anläggning som i sin tur sorterar ut det som går att materialåtervinna. Även verksamhetsavfall sorteras ut i olika fraktioner. Det som sorteras som brännbart är sådant som inte kan eller bör materialåtervinnas.

Nästa steg i trappan är energiåtervinning. Det betyder att vi återvinner det som finns kvar: energin. Det gör vi genom förbränning. Fjärrvärme har styrkan att kunna återvinna sådant som ingen annan i samhället kan eller bör använda och göra det till värme och ibland även el. På så sätt får vi ut mesta möjliga värde av de material som vi använder och de förutsättningar vi har idag.

Alternativet till energiåtervinning för material som inte längre går att återanvända eller återvinna är att lägga det på deponi. En deponi är ett dåligt alternativ, både för klimatet och miljön, och bör i största möjliga mån undvikas. När organiskt material läggs på hög bildas metan, som är en starkt klimatpåverkande växthusgas och har en betydligt högre uppvärmningsfaktor än koldioxid. Därför finns idag ett förbud att deponera organiskt och brännbart avfall i Sverige. En avfallsdeponi räknas som miljöfarlig verksamhet och måste uppfylla mycket hårt ställda krav för att garantera att inga gifter släpps ut.

Avfallstrappan visar prioriteringsordningen för hur avfall bör tas om hand.