Så sätts ditt elpris

Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan

Elpriset bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Systemet som används kallas marginalprissättning och innebär att det är den sista produktionen som behövs för att möta efterfrågan som sätter priset för alla. Flera faktorer påverkar såväl tillgång som efterfrågan och därmed priset för varje kvart i varje elprisområde: 

1. Tillgången på vatten för främst svensk och norsk vattenkraft, som styrs av nederbörd men även temperatur. Vattenkraft är det mest flexibla sättet att producera el, och kan anpassas efter behov, vilket gör den värdefull för hela energisystemet.
2. Väder och temperatur. Blöta, milda och blåsiga vintrar ger ofta lägre elpriser, medan kalla, klara och stilla vintrar kan öka kostnaden.
3. Hur mycket som produceras i kärnkraft-, vindkraft- och kraftvärmeverk.
4. Överföringskapacitet. Sverige är en del av den nordiska och europeiska elmarknaden, så kostnaden för elproduktion i våra grannländer kan påverkar priserna även här. Allmänt uttryckt strömmar elen mot där den är dyrast. Blåser det bra på danska vindkraftverk kan el från dem hålla nere priserna i södra Sverige och är det kallt i Finland kan svensk vattenkraft hjälpa dem att hålla värmen till lägre kostnad.
5. Bränslepriser. All el du köper från oss i Sverige är fossilfri men fossilbränslepriser kan ha viss påverkan på elpriset även här eftersom elproduktion och därmed elpriset i våra grannländer i högre grad beror på dem. Även kostnaden för utsläppsrätter (EU:s styrmedel för att minska växthusgasutsläpp) påverkar priset på fossilberoende el.
6. Politik. Till exempel förändrade energiskatter, subventioner, valutautveckling och geopolitiska händelser kan påverka elpriset både direkt och indirekt.

Utbud och efterfrågan – hur funkar det?

Vind-, vatten- och kärnkraft utgör basen i svensk elproduktion. Men om efterfrågan på el ökar kraftigt, eller när produktionen från väderberoende kraftslag är låg, kan Sverige behöva importera mer el från grannländerna. En del av denna el produceras i fossileldade kraftverk. I sällsynta fall kan även reservkraft, exempelvis gasturbiner behöva användas för att säkerställa elförsörjningen.