Vad kan vi hjälpa dig med?
Kontakta oss för mer information eller för att boka in en första kostnadsfri konsultation.
Vi frågade Jesper Larsson, affärsutvecklare och elkraftexpert på Vattenfall, hur ett elschema fungerar och varför det är betydande för säkerhet, driftsäkerhet och effektiv felsökning i högspänningsanläggningar. Här förklarar han skillnaderna mot lågspänningsanläggningar och hur schemat används i praktiken.
- Ett elschema är en teknisk ritning som visar hur elektriska komponenter är kopplade i ett system. Det fungerar som en karta över den elektriska installationen för att kunna förstå, planera, bygga och felsöka elektriska anläggningar. Man kan säga att ”elschema” är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika typer av scheman, och de mest förekommande är enlinjeschema som visar hur de primära komponenterna är elektriskt sammankopplade. Det ger en översiktlig bild av systemets struktur. Sen har vi kretsschema som går mer på djupet och visar varje komponent i detalj, inklusive kopplingspunkter, reläer, brytare och andra styr- och skyddsanordningar.
Andra typer kan inkludera kopplingsschema, funktionsschema och översiktsschema beroende på användningsområde och komplexitet.
- När vi jobbar med högspänningsanläggningar inom elintensiva företag, är detaljeringsgraden extremt viktig. Varenda liten kopplingspunkt, relä, säkring, jordningspunkt och komponent måste finnas med. Det handlar inte bara om att visa hur saker är kopplade – det handlar om att skapa en fullständig bild som möjliggör säker drift, effektiv felsökning och korrekt underhåll. I en företagsanläggning är systemen ofta komplexa, med flera nivåer av styrning, skydd och redundans. Därför använder vi ofta kretsscheman som visar exakt hur varje komponent är kopplad, inklusive styr- och signalkretsar. Vi behöver veta exakt vad som händer om en brytare slår från, hur ett reläskydd styr en brytare, och hur hela systemet förväntas agera vid ett fel. Det är inte ovanligt att ett enda ställverk har flera hundra kopplingspunkter dokumenterade. Jämför det med en lågspänningsanläggning i ett bostadshus där är dokumentationen ofta begränsad till gruppförteckningar. Man ser vilken grupp som går till köket, badrummet eller utebelysningen, men detaljer som exakt hur strömbrytaren är kopplad finns sällan med. Det räcker oftast, eftersom systemen är enklare och riskerna mindre.

- Först och främst är ellinjeschemat grunden för att kunna utföra arbeten säkert och enligt ESA, Elsäkerhetsanvisningarna som Vattenfall jobbar efter. När vi ska skapa en driftorder för att t.ex. koppla bort en del av anläggningen för underhåll, måste vi veta exakt hur anläggningen är byggd och vilka delar som påverkas. Ett tydligt ellinjeschema gör det möjligt att planera säkra arbetsmoment, sätta rätt gränspunkter och undvika att någon oavsiktligt kommer i kontakt med spänningsförande delar.
Om schemat är felaktigt eller otydligt – då riskerar vi att fatta beslut baserat på fel information. Det kan leda till att någon arbetar på en del som fortfarande är spänningssatt, vilket är direkt livsfarligt.
Ett korrekt elschema gör att vi snabbt kan lokalisera fel, förstå hur systemet är uppbyggt, och åtgärda problem utan att behöva gissa eller prova oss fram. Det sparar tid, minskar risken för att vi kopplar fel, och gör att vi kan återställa driften snabbt och säkert. I en högspänningsanläggning är det ofta många komponenter som samverkar – brytare, reläer, transformatorer, skyddssystem. Om något går fel, måste vi kunna följa flödet i schemat för att förstå var felet uppstått och hur det påverkar resten av systemet.
- Vid felsökning blir ett korrekt elschema vårt viktigaste verktyg. Genom att följa schemat ser vi hur kretsarna är dragna. Vi börjar med att identifiera den drabbade delen, till exempel om en motor inte startar. Sedan följer vi kretsen bakåt och kontrollerar punkt för punkt dvs säkringar, brytare, reläer, kontaktorer. På så sätt kan vi snabbt lokalisera felet, oavsett om det handlar om en trasig komponent eller en bruten krets.
- Att ha elanläggningsansvar är ett stort åtagande i hänsyn till personsäkerhet. Därav bör en elanläggningsansvarig ha tillräcklig kunskap om elscheman för att kunna fatta rätt beslut angående elanläggningen.
- Jag tror att traditionella PDF/DWG- och pappersscheman kommer ersättas av interaktiva digitala elscheman. Där olika driftläggningar kan simuleras och AI kan bistå vid felsökning.
Elschema fakta
Kontakta oss för mer information eller för att boka in en första kostnadsfri konsultation.
I vårt nyhetsbrev samlar vi de senaste nyheterna inom om högspänning, batterilager och elektrifierade transporter.