Skalbarhet – så växer elanläggningen med effektbehovet

Industrins ökande effektbehov förändrar mönstren 

Elektrifieringstakten i svensk industri har aldrig varit högre. Processer elektrifieras, automatiseras och digitaliseras, vilket skapar helt nya belastningsmönster i verksamheterna. 

Enligt experter har effektbehovet på bara några år gått från linjärt till exponentiellt i många branscher, och det är framför allt de elintensiva sektorerna som driver kurvan uppåt: tillverkningsindustrin, datacenter, energibolag och transportsektorn. 

- Företagen växer mer dynamiskt än någonsin, och deras elanläggningar måste kunna följa med. Att dimensionera för idag räcker inte då lösningarna måste vara skalbara från start, säger Rikard Lindberg, Förvaltare, Vattenfall. 

Att kunna skala upp effektkapaciteten utan att bygga om hela infrastrukturen blir därför en ny konkurrensfaktor. 

Vad innebär skalbarhet i en högspänningsanläggning? 

Skalbarhet handlar om att anläggningen kan växa med verksamheten, utan att företaget behöver genomföra stora, tunga investeringar varje gång behovet ökar. 

Några av de mest avgörande teknikområdena: 

• Ställverk som kan uppgraderas modulärt. 

• Transformatorer, planera för att kunna öka kapaciteten med extern kylning  

• Energi- och effektlager som ger flexibilitet vid effekttoppar. 

• Smart styrning och övervakning som optimerar drift och belastning. 

• Mobila lösningar, exempelvis battericontainrar, som kan temporärt förstärka anläggningen. 

"En modern anläggning byggs för förändring"

Rikard Lindberg, Förvaltare, Vattenfall

- En modern anläggning byggs för förändring. Det är ofta billigare att välja modulära lösningar från början än att försöka skala upp en underdimensionerad anläggning i efterhand, menar Rikard.

Riskerna ökar när effektbehovet växer 

- När effektbehovet ökar förändras inte bara anläggningens belastningsprofil utan hela den elektrotekniska riskbilden skärps. Att skala upp en anläggning innebär att både komponenter, skyddssystem och interna rutiner utsätts för större elektriska och termiska påfrestningar. Vanliga risker är överlast som kan orsaka skador, produktionsstopp som kan uppstå även vid korta störningar, bristande intern högspänningskompetens samt äldre anläggningar som helt enkelt inte klarar de ökade effektflödena. Driftsäkerheten underskattas ofta och i industrimiljöer kan en enda minuts avbrott ge betydande ekonomiska och operativa konsekvenser, säger Rikard. 

Genom förebyggande underhåll, modern teknologi och kontinuerlig uppföljning kan riskerna minimeras, men det kräver mycket resurser internt för de företag som driver anläggningen själva. 

Regelverk och standarder ställer högre krav än många tror 

När företag bygger ut eller förändrar en högspänningsanläggning måste de följa ett omfattande regelverk. Alltifrån ellagen och elsäkerhetslagen till EU-direktiv och standarder kring spänningskvalitet reglerar hur en anläggning får byggas, drivas och underhållas.direktiv och standarder kring spänningskvalitet reglerar hur en anläggning får byggas, drivas och underhållas. 

- Många företag underskattar komplexiteten i det juridiska ansvaret. Det är ägaren som bär fulla elsäkerhetsansvaret och det innebär både juridiska, ekonomiska och arbetsmiljömässiga risker, förklarar Sofia Nyström, Affärsutvecklare, Vattenfall. 

Till detta kommer anslutningskrav från nätägare, särskilt för anläggningar över 1–36 kV där varje förändring måste godkännas och dokumenteras enligt fastställda processer. 

Kompetensbristen driver outsourcing av högspänning 

I många branscher saknas idag personal med högspänningskompetens. Auktorisationerna tar tid att uppnå, och det krävs både utbildning och praktisk erfarenhet. 

- En vanlig fråga vi får är: ’Hur ska vi klara kompetensförsörjningen?’ Många inser att det inte är hållbart att hantera elsäkerhet och högspänning på egen hand. Det är här outsourcingmodeller som Power-as-a-Service kan komma in i samtalen, säger Sofia. 

"Framöver ser vi några trender som blir särskilt avgörande"

Sofia Nyström, Affärsutvecklare, Vattenfall

Framtidens effektförsörjning – vad väntar industrin? 

- Framtidens effektförsörjning ställer helt nya krav på industrin. Framöver ser vi några trender som blir särskilt avgörande: energi- och effektlager går från att vara tillval till att bli standard, modulära anläggningar ersätter traditionella skräddarsydda lösningar och digital övervakning tillsammans med AI‑drivet underhåll blir nödvändiga för att hålla uppe driftsäkerheten. Hand i hand med detta går OT säkerhet och att utmaningen med att hålla all utrustning och system uppdaterade. Samtidigt kvarstår den största flaskhalsen, nämligen en utmanande kombination av brist på elkraftkompetens, begränsad nätkapacitet och långsamma tillståndsprocesser, säger Sofia Nyström. 

Tre råd till företag som står inför ökade effektbehov 

1. Börja i god tid
   Effektbehov förändras snabbare än de flesta tror — expansion måste planeras tidigt. 
2. Bygg för framtiden, inte för i dag 
   Välj skalbara lösningar som klarar minst 10 års tillväxt. 
3. Säkerställ kompetens och ansvar
   Antingen in-house eller via outsourcing — men se till att någon bär helhetsansvaret för högspänningen. 

Sammanfattning 

Skalbarhet, driftsäkerhet och regelefterlevnad är a och o för att elintensiva företag ska kunna utvecklas utan att riskera avbrott, ökade kostnader eller säkerhetsbrister. Industrin rekommenderas därför att se över en trygg, kapitaleffektiv och skalbar lösning som möter dessa utmaningar så att de kan fokusera på sin produktion istället för på högspänningsanläggningen.