Elpriset kommer fortsätta svänga

I en mer varierande omvärld klarar sig vasstråna ofta bättre än ekarna. De företag och hushåll som kan anpassa sig till snabba variationer i priser, och i värsta fall även tillgång på energi, kommer att löpa lägre risker. Tid och tajming blir en allt viktigare faktor – rätt energi på rätt plats vid rätt tid. Kan man nyttja de trögheter som finns i företags, men också våra hushålls, energianvändning kan man snarare surfa på än kastas runt av prisvågorna.

Ett exempel är när vi lagrar värme i varmvattenberedare eller i husets stomme. Det är energi vi behöver för vår komfort, men exakt vilken tid på dygnet vi värmer vattnet är inte lika viktigt. Vi kan alltså vara flexibla när vi använder elen, och genom att vara flexibla med användningen kan vi bidra till att balansera elnätet och på så sätt få ersättning för det.

Det pågår en snabb utveckling av tekniker som hjälper företag, och på sikt även hushåll, att koppla upp de flexibla delarna av sin elanvändning mot marknaden. På så sätt kan de få betalt för att anpassa sig till elsystemets och marknadens behov . Efterfrågan på batterier och andra sätt att lagra energi och hantera sin tillgång kommer att fortsätta öka.

Alla behöver bidra till balansen

Även om företag, särskilt de som använder väldigt mycket el samtidigt, ligger före kommer nog även privatpersoner på sikt behöva börja anpassa när de använder el för att bidra till balansen i energisystemet. Med så kallad vehicle-2-grid-teknik kan laddande elbilar fungera som nätanslutna batterier och ta emot och skicka tillbaka energi till systemet.

Men det är inte lätt att hantera volatiliteten. Jag träffar många företag som upplever att de stora variationerna i elpris ofta är ett större bekymmer än själva prisnivån. Om man i september ska skriva kontrakt på elintensiva produkter som ska produceras i januari , eller om man ska lägga en budget för det kommande året, är det svårt veta vilket elpris man ska räkna med om det ena dagen är flera tidpunkter med minuspris och elen nästa dag kostar över tre kronor per kilowattimme.

Extremväder orsakar stora problem

Som en följd av klimatförändringen blir extremväder – torka, skogsbränder, stormar, jordskred och översvämningar – vanligare, mer intensiva och ofta mer långvariga. Dessa risker är nu så stora och allvarliga att de inkluderas i makroekonomiska modeller och konjunkturprognoser. De preliminära ekonomiska förlusterna på grund av extremväder, värmeböljor undantagna, under 2023 uppskattas till 156 miljarder kronor. Även på företagsnivå börjar vädrets ökande oförutsägbarhet bli en nyckelrisk att bevaka. Extremväder påverkar många typer av verksamheter – värmeböljor och skogsbränder riskerar att avskräcka turister från destinationer i södra Europa och stormar och översvämningar kan skada kritisk infrastruktur.

Även själva energiproduktionen kan påverkas negativt av extremväder. Vindkraftverk måste stängas av vid för kraftig vind, solpaneler blir mindre effektiva med stigande värme och kan skadas av exempelvis kraftigt hagel (2023 hittades ett hagelkorn som var 19 cm i diameter i Italien), vattenkraften drabbas självklart av torka och kan skadas av översvämningar, kärnkraft och annan termisk kraft behöver svalt vatten för att kunna kylas. Även elnätet kan skadas av skogsbränder, blixtar och hårt väder.

Hur vi som samhälle tar oss an dessa utmaningar kommer att avgöra framtidens elpris och hur mycket det varierar. Både tekniken och politiken är i ständig utveckling och vi befinner oss i en stor omställning av energisystemet. Forskning från IEA, det Internationella Energirådet (som grundades 1974 för att hantera oljekrisen) visar tydligt att ju snabbare vi ställer om till fossilfrihet, desto billigare och bättre blir det för konsumenterna. Trots detta får vi nog vänja oss vid att elpriset, liksom vädret, kommer att vara mer turbulent än vi varit vana vid.