Varifrån kommer elen?
Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri och relativt planerbar. Men hur ser fördelningen ut mellan sol-, vind-, kärn- och vattenkraft? Och vad krävs av framtidens elproduktion för att alla ska kunna transportera, producera och leva fossilfritt?
Sverige är på många sätt i en position som andra länder kan avundas när det gäller elproduktion. Vi har en ordentligt utbyggd vattenkraft, vi har kärnkraft och vi har statliga initiativ som gör att många husägare aktivt använder solkraft. Och vi har alltmer vindkraft, både på land och till havs. Inte många andra nationer kan i lika hög utsträckning förlita sig på fossilfri elproduktion med så många alternativ.
Det är dessutom en produktion som stadigt ökar. Under förra året ökade den svenska elproduktionen med 4 procent till 166 TWh. Även om elanvändningen också ökade med 4 procent hade Sverige ett överskott av el och kunde nettoexportera 25,6 TWh. Men var exakt kommer elen ifrån och hur ser fördelningen i elproduktion ut mellan de olika källorna?
Energikällorna till Sveriges elproduktion
I Sverige är hela 98 procent av elen som produceras fossilfri och de få procent som är fossilproducerade används uteslutande i (några få) kraftvärmeanläggningar och elreservanläggningar. För Vattenfall som bara använder fossilfria källor är siffran 100 procent.
Tittar man på förnybarhet så är siffran också hög – 68 procent – mycket tack vare vattenkraften, som tillsammans med biokraft, balanserar de väderberoende sol- och vindkraft. De olika kraftkällorna fluktuerar dock i sin produktion från år till år. 2019 var till exempel ett rekordår för kärnkraften, men bara året efter var det i stället vattenkraften som tog stora kliv framåt.
Fördelning av elproduktionen
Över längre tid brukar vattenkraften vara det kraftslag som producerar mest el. 2021 stod vattenkraften för 70,6 TWh, drygt 42 procent av totalen. Kärnkraften stod samtidigt för 51 TWh, cirka 30 procent, vilket var en ökning med åtta procent jämfört med 2020. Värmekraften gick starkt framåt under 2021 och producerade 15,5 TWh, runt 9 procent. Vindkraften backade något, men stod ändå för 27,4 TWh, 16,5 procent. Mest vindkraftsel producerades under de blåsiga höstmånaderna och minst under juni.
Solkraftens bidrag till den totala produktionen är än så länge relativt liten, den samlade produktion var blott 1,1 TWh, cirka 1 procent. Samtidigt är solkraften det kraftslag som ökar mest, under 2021 med hela 40 procent, inte minst tack vare att många husägare monterar solpaneler på sina tak.
Hur ser framtidens elproduktion ut?
Elanvändningen ökar och självklart måste produktionen följa efter. Självklart ska den också, för att klimatförändringarna ska dämpas, vara fossilfri och, helst, förnybar. Det här ställer krav på den globala elproduktionen. Alla länder har inte tillgång till vatten- och kärnkraft i lika riklig mängd som Sverige, men fler behöver göra sitt för att minska sitt beroende av fossila källor. Vägarna dit är olika. SMR, små modulära reaktorer, kan på sikt kanske bli stöd för elintensiva industrier på en del håll och såväl sol- som vindkraft kan byggas ut på många ställen.
Även i Sverige behöver både sol- och vindkraftsproduktionen öka i omfattning, eventuellt också kärnkraften. Vattenfalls vision är fossilfrihet, vilket bland annat innebär att vi gör stora investeringar i utbyggnaden av fossilfria och förnybara energikällor.
I och med att vindkraften i allt högre utsträckning också bedrivs både på land och till havs finns goda förutsättningar för att öka produktionen. Ökningen från dessa källor behövs inte minst för att Sverige ska kunna exportera fossilfri el i ännu högre utsträckning och därmed hjälpa andra länder med sämre förutsättningar. Under 2021 importerade Sverige 8,3 TWh, medan exporten, som var störst till Finland, uppgick till 33,9 TWh, en minskning med åtta procent.
