Här laddas det för framtiden

Sverige har som mål att all el ska komma från förnybara energikällor år 2040. Målet inom hela EU är att andelen förnybart inom el, värme och transporter ska vara 32 procent år 2030. För att frekvensen i elnäten ska vara stabil, och för att vi ska få vår el dygnet runt, måste det produceras lika mycket energi som det konsumeras. Även när vi har ett alltmer skiftande inflöde från till exempel sol- och vindkraft. Vatten som används i vattenkraften kan lagras lokalt i dammar. Det är inte möjligt med andra förnybara källor som sol- och vindkraft.

Hybridkraftverk är lösningen

I framtiden kan decentraliserade anläggningar med hög flexibilitet, som batterilagringsanläggningar, bidra till att samordna vind- och solkraft. I takt med att andelen vind- och solkraft växer och kostnaderna minskar kommer alltfler batterilagringssystem att dyka upp. I ett så kallat hybridkraftverk kombineras vind- eller solkraftsproduktion med batterilagring på samma ställe.

– En kombination har många fördelar då produktion och lagring kan dela på samma nätanslutning, Allt sker inom samma infrastruktur och driften blir mer ekonomisk. Hybridanläggningar med batterilagring bidrar till mer stabila nät och kan ge ytterligare intäkter för vindkraftsoperatörer, säger Fredrik Carlsson på Vattenfalls R&D-avdelning.

Vattenfalls största batterilagringssystem är ett 22 megawatt stort projekt vid den landbaserade vindkraftparken Pen Y Cymoedd i Wales, som togs i drift 2018. Lagringssystemet för litiumjonbatterier tillhandahåller en driftsreserv för stabilisering av stamnätet.

Perfekt för datacenter

Ett annat idealiskt användningsområde för batterilagring är datacenter. De har ett specifikt elbehov och strikta krav på oavbruten strömförsörjning. Batterilagringssystem kan här vara ett alternativ till dieselgeneratorer för reservkraft. I kombination med ett elavtal om med förnybar el kan datacenter drivas utan att vara beroende av fossila bränslen.