Därför slog vintern rekord i kyla och elpris

Det stabila högtrycket stoppade Atlantens milda lågtryck från att blåsa in över Norden och gav en av de torraste och minst blåsiga januarimånaderna på över 70 år, vilket fortsatte in i februari. Samtidigt försvagades polarvirveln*, vilket släppte ner ovanligt kall arktisk luft över Norden. I norra Norrland sattes köldrekord som inte synts på årtionden.

* Polarvirveln är ett stort, cirkulerande lågtrycksområde av mycket kall luft högt upp i atmosfären (stratosfären) över polerna. När den försvagas eller ”spricker upp” kan extrem kyla ”läcka ut”. Påverkas av temperaturkontraster, jetströmmar och ibland plötsliga stratosfäruppvärmningar. Finns året runt men är starkast på vintern.

Hur hänger det ihop med klimatet?

Klimatförändringen gör att Arktis värms snabbare, vilket kan störa polarvirveln och rubba jetströmmen. När den slingrar sig och rör sig långsammare riskerar vädret att "fastna" i långvariga mönster – både kyla och värme. Det betyder inte att varje kall vinter beror på klimatförändringen, men variationerna blir större och kan komma oftare.

Europa i två väderlägen

När Norden hade sträng kyla fick Sydeuropa tvärtom blåsiga oväder, regn och stundtals negativa elpriser. Det är typiskt vid så kallad skandinavisk blockering: vi hamnar i kyla och stiltje, medan länderna söderut får mer vind och nederbörd.

Varför steg elpriserna?

Kylan drev upp elanvändningen samtidigt som vindkraften producerade mindre. Is på vindturbiner i norr minskade produktionen ytterligare. När utbudet sjönk startades dyrare produktion och el importerades – vilket pressade priserna uppåt.

I norra Sverige, som vanligtvis har landets lägsta priser, var januari och början av februari ovanligt dyr. Flera gånger låg priserna i norr lika högt som i söder, ibland högre. Här kan du se historik över de rörliga elpriserna. 

Aurora Line – en ny pusselbit

Den nya förbindelsen mellan Sverige och Finland, Aurora Line, ökade möjligheten att föra över el mellan länderna. Under kylan hade Finland ofta högre pris, och mer el flödade österut – vilket bidrog till att höja prisnivån i norra Sverige.

Samtidigt stärker ledningen elsystemets robusthet långsiktigt, eftersom den ger oss större möjligheter att både exportera och importera vid behov. Under januarikylan, när Finlands efterfrågan steg, märktes det tydligt att elkablarna mot Ryssland kopplats ur. Finland och Baltikum brukade köpa stora mängder el från Ryssland före kriget i Ukraina.

Ett möjligt torrår – och varför kablarna spelar roll

Den torra och kalla vintern har minskat mängden vatten i snö och is ovanför vattenkraftsturbinerna. Skulle våren och sommaren också bli torra kan produktionen i vattenkraften minska, vilket skulle pressa upp elpriserna. Men osäkerheten är stor – sommarregn, vårvindar och kärnkraft kan snabbt ändra läget. Och med starkare kopplingar till grannländerna kan vi importera el om det behövs.

Mot ljusare tider

Vintern visar hur kraftigt vädret påverkar elmarknaden – och hur viktig samverkan mellan länder är. Framtidens klimat innebär både risk för köldknäppar och värmeböljor, och ett mer flexibelt, robust och sammankopplat elsystem är centralt för att klara variationerna.

Nu går vi mot längre dagar och förhoppningsvis lägre elförbrukning. Skulle nästa vinter bli lika kall står vi bättre rustade tillsammans än var och en för sig.