Allt hänger samman – så kan vädret i Europa påverka ditt elpris

Rubriker om låga nivåer i vattenmagasin och hur de påverkar elpriserna har blivit allt vanligare. Det har dels handlat om magasinen vid våra svenska vattenkraftverk, dels om hur mycket eller lite det har regnat under vissa perioder i södra Norge och hur det påverkar också det svenska systemet.

Rubriker och resonemang av den typen kommer knappast bli färre framöver. Sverige är en del av en europeisk elmarknad där länder både köper och säljer el över gränserna, vilket innebär att ett överskott av billig el i ett land kan bidra till lägre priser på andra håll. Det omvända gäller också: när produktionen minskar eller efterfrågan ökar någonstans i Europa kan det bidra till att priserna stiger även i Sverige.

Hur stor effekten av händelser på den europeiska elmarknaden blir beror bland annat på var förändringen sker, hur situationen ser ut i Sverige, väderförhållanden och hur mycket el som kan överföras mellan olika länder och elområden.

– Man behöver inte följa varje regnmoln över Norge, varje vindprognos i Danmark eller köldknäpp i Strömstad. Det viktiga är att förstå att vårt elsystem hänger ihop med omvärlden. Vädret är en viktig pusselbit, men inte det enda som påverkar elpriset här hemma, säger Jens Berggren, klimatcoach på Vattenfall.

Vad händer om det inte regnar i Norge?

Ett naturligt ställe att börja för att förklara sambandet är vårt närmaste grannland, vars elsystem är nära sammankopplat med det svenska. Norge är ett av Europas stora vattenkraftsländer. Hur mycket vatten som finns i de norska magasinen har därför stor betydelse för den nordiska elmarknaden.

När det regnar och snöar mycket fylls magasinen på och förutsättningarna för vattenkraftsproduktion förbättras. Efter en lång torrperiod blir vatten däremot en knappare resurs. Producenterna behöver då hushålla mer med vattnet och värdet på den lagrade energin ökar.

Det kan också märkas på den svenska sidan av gränsen. Låga nivåer i vattenmagasinen i södra Norge bidrar till högre priser även i södra Sverige. När el från vattenkraft i norra Sverige ibland inte når landets södra delar, kan i stället eventuellt överskott från vattenkraft i södra Norge förse de svenska elområdena SE3 och SE4 med el. Blir nederbördsmängden i södra Norge liten byggs inte vattenmagasinen upp och överskott som kan nå Sverige skapas inte. Då blir efterfrågan större än tillgången och priserna stiger.

Kopplingen mellan de svenska och norska stamnäten är ett bra exempel på varför geografin spelar roll. Begränsningarna i elnätet gör att en prisförändring inte sprids lika mycket överallt. Därför kan södra Sverige påverkas tydligt av en situation i södra Norge samtidigt som effekten längre norrut, där den svenska vattenkraften är stark, är mindre.

Vad händer om det blåser lite i Danmark?

Vindkraft har blivit en allt viktigare del av elproduktionen – men ingenstans lika mycket som i Danmark. Under 2025 stod vindkraften för omkring 60 procent av landets elproduktion, enligt Energinet. Danmarks platta och havsnära läge ger goda förutsättningarna för vindkraftsproduktion, både land- och havsbaserad.

När det blåser ordentligt kan Danmark därför producera stora mängder el med låg produktionskostnad. En del kan exporteras till grannländer, däribland Sverige. Men under en period med svaga vindar blir situationen den motsatta. Vindkraftsproduktionen sjunker och Danmark kan behöva importera mer el eller använda andra kraftslag för att möta efterfrågan.

Då ökar konkurrensen om den tillgängliga elen på den sammankopplade marknaden. Det kan bidra till högre priser även i Sverige, framför allt i de södra delarna som har starka förbindelser med Danmark.

Vad händer om det är mulet i Tyskland?

Samma grundprincip gäller för solkraften. Tyskland har byggt ut solkraften kraftigt och mängden solel varierar naturligtvis med vädret och tiden på dygnet.

En solig dag kan mycket solel pressa ned de tyska elpriserna, vilket i sin tur kan påverka elhandeln med omkringliggande länder. Blir det i stället mulet minskar solproduktionen. Då måste efterfrågan mötas av andra kraftslag eller ökad import.

Det betyder inte att en molnig dag i Berlin automatiskt ger ett högre elpris i Sverige. Men om både sol- och vindkraftsproduktionen är låg i stora delar av norra Europa samtidigt kan effekten bli betydligt större.

Vad händer om det är ovanligt varmt och torrt i Frankrike?

Frankrike skiljer sig från de nordiska länderna och Tyskland genom sitt stora beroende av kärnkraft, även om det också finns andra energikällor. Vid en första snabb anblick framstår inte kärnkraft som lika uppenbart beroende av väder som andra kraftslag som sol- och vindkraft. Sommarens värmebölja i centrala och södra Europa visade dock att även kärnkraften kan påverkas rejält av väder och temperaturer.

Många kärnkraftverk i Central- och Sydeuropa använder vatten från floder för kylning. Under en långvarig period med värme och torka kan vattennivåerna sjunka i floderna och vattentemperaturerna öka. Då kan vattnet nå nivåer där det inte längre är lika effektivt, eller ens tillåtet av miljöskäl, att använda det till att kyla kärnkraftverkens reaktorer. I vissa fall kan verken då behöva minska eller helt stoppa produktionen.

Minskar en stor del av den franska kärnkraftsproduktionen behöver bortfallet ersättas av annan produktion eller import. Det förändrar handelsflödena på den europeiska marknaden och kan i förlängningen påverka priser även längre bort.

Svensk kärnkraft har delvis andra förutsättningar. Forsmark och Ringhals ligger vid kusten och använder havsvatten för kylning. Havet påverkas inte av låga vattennivåer på samma sätt som floder, även om ovanligt höga havstemperaturer också kan göra kylningen mindre effektiv och i sällsynta fall begränsa produktionen. Ringhals 2 begränsades till exempel sommaren 2018.

Vad händer om det blir en kall vecka i hela Europa?

Elpriset styrs inte bara av hur mycket el som produceras, utan också av hur mycket vi använder. När temperaturen sjunker ökar energibehovet för uppvärmning. Om kylan samtidigt omfattar stora delar av Europa ökar efterfrågan i många länder på samma gång. Det finns då färre områden med ett elöverskott som kan hjälpa till att möta efterfrågan på andra håll.

Är tillgången på billig el inte tillräcklig kan dyrare produktion behöva användas. Det driver upp marknadspriset och kan också påverka Sverige. En riktigt kall vintervecka kan alltså påverka elpriset från två håll: den svenska efterfrågan ökar samtidigt som efterfrågan på den europeiska marknaden är hög.

Vad händer när elnäten försvårar överföring mellan områden?

För att överföringen ska fungera mellan olika europeiska länder behöver det finnas kablar med tillräcklig kapacitet mellan elnäten. När el är billig i ett område finns ett ekonomiskt incitament att föra den till ett område där priset är högre. På så sätt bidrar handeln till att jämna ut priserna.

Ett problem som kan uppstå är att det ibland bildas så kallade flaskhalsar, det vill säga att den extra efterfrågade elen inte får plats i kablarna mellan producenter och elanvändare. Om ledningarna mellan två områden redan används fullt ut går det inte att föra över mer el. Därför kan två geografiskt närliggande områden ibland ha helt olika elpriser.

Det är också förklaringen till varför en händelse långt borta ibland får tydligt genomslag på det svenska elpriset – och ibland knappt märks alls.

– Vi kan inte styra vädret eller vad som händer på den europeiska elmarknaden. Men genom att förstå vad som påverkar elpriset blir det lättare att fatta genomtänkta beslut om den egna elanvändningen. Det handlar inte om att följa marknaden varje kvart, utan om att hitta vanor som fungerar i vardagen, säger Jens Berggren.