Ordlista för elkonsumenter

Ankkurva

Målet med elnätet är att det alltid ska finnas balans, det vill säga att det i varje givet ögonblick produceras lika mycket el som efterfrågas. En del av de förnybara energikällorna, som solenergi, är svåra att planera för. Därför tog California Independent System Operator (CAISO) 2012 fram en graf som visar hur efterfrågan av förnybar energi påverkar elnätet över en dag.

Grafen kallas ankkurva för att den påminner om just den fågelns profil. Morgonens relativt höga efterfrågan (då många duschar och lagar frukost) motsvarar ankans stjärt, den sjunkande efterfrågan under dagen blir ankans rygg och eftermiddagen och kvällens höga efterfrågan (då man lagar middag, tittar på tv, kör diskmaskin) blir ankans högt hållna huvud.

Anläggnings-ID

Arton siffror som används för att kunna identifiera olika fastigheter, som används både när du tecknar elavtal för både elnät och elhandel. Anläggnings-ID fungerar lite som ett personnummer för din fastighet, oavsett vilken boendeform du har. Du hittar det vid din elmätare och på din elfaktura. Läs mer om anläggnings-ID för din bostad.

Balansansvar

Elnätet bygger på ständig balans: vid varje tillfälle ska tillgången på el vara lika stor som efterfrågan. De olika elhandelsbolag som köper och säljer el från och till konsumenterna har så kallat balansansvar, vilket innebär att de ska köpa in och sälja lika mycket el som just deras kunder förväntas förbruka. Noggranna planer görs hela tiden av varje elhandelsföretag, på elbörsen kan de olika aktörerna därefter köpa och sälja elproduktion och elförbrukning för att uppnå balansen.  

Det övergripande ansvaret för balansen i hela det svenska elnätet, det vill säga för allas produktion och förbrukning, har sedan Svenska kraftnät.

Effektbrist

Om det i stället inte finns tillräckligt med el i nätet så uppstår effektbrist, det vill säga det produceras inte tillräckligt med el för att möta konsumenternas efterfrågan. För att förhindra att hela nätet får problem kan Svenska kraftnät beordra elnätsföretagen att tillfälligt frånkoppla elanvändarna, för att inte äventyra balansen i hela elnätet. Detta är något som hittills aldrig varit nödvändigt att göra i Sverige.

Effekttoppar

Om många använder mycket el samtidigt uppstår så kallade effekttoppar. Det kan till exempel handla om kvällar, då många kommer hem från jobbet och använder apparater för att laga mat, diska, tvätta och roa sig (tv, tv-spel, datorer och så vidare). Även temperatur och väder kan driva fram effekttoppar – är det kallt behövs mycket el för uppvärmning. Effekttoppar innebär att efterfrågan på el är hög och därmed stiger ofta priserna. I värsta fall kan också effekttopparna bli så kraftiga att de leder till en överbelastning av elnätet, vilket kan resultera i elavbrott. Läs mer om hur du kan hålla nere effekttopparna.

Elområden

Sverige är indelat i fyra elområden, som utifrån hur mycket el som produceras i respektive område alla kan överföra el mellan varandra för att tillgodose konsumenternas efterfrågan. De olika områdena har olika förutsättningar både när det gäller produktion av och efterfrågan på el. I de nordligare områdena finns till exempel mycket storproducerande vattenkraft, samtidigt som dessa områden är mer glesbefolkade och därmed ofta har en lägre efterfrågan. Läs mer om Sveriges elprisområden.

Energiomställningen

Centralt begrepp för elmarknaden. Omställningen handlar om att produktionen ska gå från användning av fossila bränslen (olja, kol) till fossilfria (sol-, vind-, vatten- och kärnkraft), men också om en förändring av distributionssystem. Till exempel kan det handla om ökade möjligheter att ansluta mer förnybar el till transmissionsnätet eller utökade förbindelser med utländska nät så svensk förnybar och fossilfri kan exporteras och bidra till mer fossilfri el även i andra länder.

Flaskhalsintäkter

Om priset i ett elområde på grund av överföringsbegränsningarna blir högre än i det elområde som elen produceras i, uppstår så kallade flaskhalsintäkter. De kan användas för att förbättra elnätet.

Jämförpris

För elmarknaden innebär jämförpris att man kan ställa elhandelsföretagens priser mot varandra. Det uttrycks i öre per kilowattimme (öre/kWh) och innehåller rörliga och fasta priser plus moms. Jämförpriset anges för tre olika förbrukningsnivåer - 2000 5000 och 20 000 kWh/år. Elnätsavgifter och energiskatt ingår inte i jämförpriset.

Kapacitetsbrist

Om det inte finns tillräckligt stor kapacitet i elnätet, det vill säga att själva elnätet inte räcker till för att leverera el dit den behövs, uppstår kapacitetsbrist. Det produceras tillräckligt med el, men den når inte fram till konsumenterna.

Mikroproduktion

I takt med att många framför allt villaägare installerat solceller på sina hustak har man börjat kalla den el som produceras för “mikroproduktion”. Det är främst el för egen konsumtion, men får man ett överskott kan det säljas till elhandelsbolaget som för tillbaka elen till elnätet. Läs mer om mikroproduktion.

Minuspriser

När för mycket el produceras och efterfrågan samtidigt är låg, kan elpriset bli negativt, det vill säga priset sjunker under noll och elproducenten behöver betala för att kunna sälja sin överskottsel. Det kan till exempel hända när produktionen från väderberoende elkällor som sol- och vindkraft är hög, samtidigt som efterfrågan hos konsumenterna är låg. Minuspriser har blivit vanligare, men uppstår relativt sällan. Läs mer om minuspriser.

Nord Pool

Nord Pool startades 1996 och är den gemensamma elbörsen för Norden och delar av Europa. Här kan olika elbolag köpa och sälja el. Priserna på Nord Pool varierar varje kvart och avgörs av tillgång och efterfrågan. Ta del av elpriset på Nord Pool. 

Överföringsbegränsningar

Möjligheten att överföra el mellan olika elområden varierar, vilket gör att det ibland kan uppstå överföringsbegränsningar och man inte kan transportera all el som behövs. De överföringsbegränsningarna gör att elpriset ibland kan bli högre i vissa områden än i andra, när el inte kan överföras från ett område med överproduktion till ett med hög efterfrågan.

Överskottsel

När elkonsumenter som producerar egen el, genom till exempel solceller på hustak, producerar mer el än man själv behöver pratar man om “överskottsel”. Den kan säljas vidare till elhandlaren som i sin tur säljer vidare elen till någon annan. Läs mer om hur du säljer din överskottsel.