Strömavbrott, solceller och batterier – hur fungerar det egentligen?
Vad händer egentligen med solceller och batterier när strömmen går? Här reder vi ut varför vanliga solcellsanläggningar stängs av vid strömavbrott och vad som krävs för att undvika det.
Strömavbrott uppstår då och då i Sverige, oftast på grund av planerade reparationer, extremväder eller tekniska fel. De är dock sällan långvariga. Enligt Energimarknadsinspektionen drabbades endast 6 450 elkunder av avbrott längre än 24 timmar under 2025.
Man kan lätt tro att solceller skulle kunna vara en lösning och fortsätta producera el vid ett strömavbrott. I själva verket är solcellsanläggningar, så länge de är standardanslutna, konstruerade så att växelriktaren automatiskt stänger av produktionen om elnätet slås ut. Annars riskerar anläggningen att spänningssätta elledningar som måste vara strömlösa när nätägare och reparatörer arbetar med felavhjälpning.
Hur fungerar backuplösningar för solcellsbatterier?
För att dina solceller ska kunna producera el även vid strömavbrott krävs ytterligare utrustning. Du behöver bland annat ett solcellsbatteri, men det stannar inte där.
– Den enda möjlighet som finns för att kunna använda solelen i sitt eget hem vid strömavbrott är att ha en så kallad backuplösning, vilket tidigare inte har varit en helt vardaglig möjlighet, berättar Joel Brink, säljansvarig på Vattenfall.
Det håller dock på att förändras. Allt fler backuplösningar börjar komma ut på marknaden. För att få till en backuplösning krävs ett antal komponenter. Kopplat till solcellerna och batteriet behövs dels en växelriktare med stöd för backup, och en frånskiljare. Frånskiljaren kopplar bort ditt hus från elnätet och är nödvändig för att inte elen som produceras i solcellsanläggningen ska matas ut på nätet och skada de som arbetar med strömavbrottet. Utöver dessa två krävs även ett jordtag, det vill säga en koppling mellan elanläggningen och marken som leder bort felströmmar och skyddar mot överspänningar.
Installation av detta kan innebära både grävarbeten och ny kabeldragning, och kostnaden kan bli relativt hög, upp mot 10 000 kronor.
Backup, off-grid och ö-drift, vad är skillnaden?
Ö-drift innebär att din anläggning kan kopplas bort från elnätet och bli en självförsörjande liten "ö" vid sidan av elnätet.
Off-grid är permanent ö-drift, att din anläggning är helt fristående från elnätet.
Backup eller reservkraft är ö-drift som aktiveras vid strömavbrott för att kunna fortsätta använda de nödvändiga apparaterna i hushållet.
Hur länge räcker elen i ett batteri?
Vad elen räcker till beror på batteriets kapacitet, vädret och hur mycket el som används. Vid sparsam användning kan det räcka upp emot ett par dygn för enbart det mest nödvändiga, som kyl, frys, belysning och wifi. Vid större belastning, som uppvärmning eller elbilsladdning, kan elen ta slut redan efter några timmar.
Det är också viktigt att skilja på kapacitet och effekt. Kapacitet handlar om hur mycket el batteriet kan lagra, medan effekt handlar om hur mycket el som kan användas samtidigt. Ett batteri kan ha många kilowattimmar lagrad energi, men ändå ha begränsad maxeffekt i backupläge.
Funderar du på en backuplösning är det viktigt att fråga sig om kostnaderna, ombyggnaderna och ansträngningarna är mödan värd, och att påminna sig om att de flesta strömavbrott är få och relativt korta. Vid avbrott som pågår längre än 12 timmar får du dessutom ersättning från ditt elnätsbolag.
– Om det är värt att investera i exempelvis en backuplösning är väldigt individuellt, förklarar Joel Brink. Bor du allra längst ut på elnätet, långt ute på landet, kan det vara värt det. Bor du i stadsmiljö åtgärdas strömavbrott oftast rätt snabbt.
Vilken kapacitet har ett solcellsbatteri?
Ett solcellsbatteri kan hjälpa till att minska elanvändningen när priserna är höga eller ge tillfällig backup vid strömavbrott om du har en backuplösning installerad. Hur länge elen räcker beror främst på vad den används till, men också hur stort batteri du har.
Vissa enklare hushållsapparater kräver ofta inte så mycket el, medan andra vanliga apparater hemma drar desto mer, och är därför inte rimliga att köra på reservkraft.
Exempel på ungefärlig elanvändning:
- Hemmabelysning: 0,005–0,05 kWh per timme
- Kyl/frys: 0,03–0,2 kWh per timme beroende på ålder
- Vattenkokare/kaffebryggare: 1,5–2 kWh per timme
- Wifi-router: ca 0,01 kWh per timme
- Diskmaskin: 0,8–1,2 kWh per disk
- Spis: 1–3 kWh per timme
- Ugn: ca 2 kWh per timme
- Tvättmaskin: 0,5–1 kWh per tvätt
- Torktumlare: 1,6–2,5 kWh per användning
- Ladda elbil: 2,3–22 kWh per timme
- Bastu: 4–9 kWh per timme
- TV (55 tum LED): ca 0,1 kWh per timme
- Stationär dator: 0,2–0,5 kWh per timme
- Portabel AC: 0,8–1,5 kWh per timme
Intresserad av solceller och batteri?
Lämna en intresseanmälan så kontaktar vi dig och berättar mer om hur du kan börja producera och lagra din egen fossilfria solel.