Långsam utbyggnad av vindkraft till havs i Sverige

Grundet Kriegers flak ligger ungefär tre mil söder om Trelleborg och delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zon. Sedan 2016 står en vindkraftspark med 80 kraftverk i den tyska delen av Kriegers flak. I den danska zonen invigde Vattenfall sommaren 2021 en vindkraftspark som kan producera el till 600 000 danska hushåll – och som i ett slag ökade kapaciteten för dansk vindkraftsproduktion med 16 procent. I den svenska zonen har inget byggts.

– Kriegers flak är ett tydligt exempel på att Sverige inte ligger i framkant inom havsbaserad vind, säger Johnny Ståhlberg, ansvarig för Vattenfalls havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige.

– Jämfört med övriga Europa får man säga att det går trögt i Sverige.

Havsbaserad vindkraft kan öka elproduktionen i södra Sverige

Till den havsbaserade vindkraftens styrkor hör att den kan byggas i stor skala. Initialt skulle det kunna ske i södra Sverige, där behovet av el i dag är som störst men där det är svårt att få tillstånd att bygga ut vindkraften på land.

– Det finns många intressen att ta hänsyn till i havet, men en anläggning stör inte närboende på samma sätt som på land, säger Johnny Ståhlberg.

Tack vare att vindarna är starkare och mer konstanta är också kapacitetsfaktorn större.

– Havsbaserad vindkraft har en kapacitetsfaktor på cirka 50 procent och ger produktion över 90 procent av tiden. På land är kapacitetsfaktorn mellan 35 och 40 procent.

Komplex tillståndsprocess fördröjer utbyggnaden

I flera länder genomför Vattenfall vindkraftsprojekt till havs. Utanför den skotska östkusten uppför Vattenfall i samarbete med Fred. Olsen Seawind den flytande vindkraftsparken Mara Mohr. Men i Sverige dröjer alltså utbyggnaden. En viktig faktor är tillståndsprocesserna, menar Johnny Ståhlberg.

– Vi har en väldigt komplex tillståndssituation där det är många lagstiftningar att ta hänsyn till och många olika tillstånd som krävs. Tillståndsprocesserna måste skyndas på för att klargöra förutsättningarna så fort som möjligt.

I bland annat Danmark och Nederländerna, där havsbaserad vindkraft är betydligt större än i Sverige, utvecklar staten projekten och auktionerar därefter ut dem.

– Då har man en annan möjlighet att planera och var man ska lägga anläggningarna. I Sverige har vi en situation där det är fritt fram för alla att försöka. Det finns ett stort intresse, men ingen plan för var vi behöver kraft och när vi behöver kraft.

50 ansökningar om havsbaserad vindkraft i Sverige

I Sverige finns i dag sex havsbaserade vindkraftparker och intresset för att bygga ny vindkraft till havs är stort. Om alla ansökningar som kommit in till Svenska kraftnät skulle bli verklighet skulle produktionen bli flera gånger större än hela Sveriges elkonsumtion. För tillfället hanteras ungefär 50 projekt i olika faser att få bygga vindkraft till havs av olika myndigheter. Vattenfalls ansökan för ovan nämnda Kriegers flak är ett exempel.

Redan 2006 fick Vattenfall regeringens tillstånd att bygga vindkraft på svenska delen av Kriegers flak, men tillstånden för anslutningsnätet överklagades och marknadsförutsättningarna saknades. I maj 2022 fattade regeringen beslut om förnyat tillstånd för vindkraftsparken.

 

Vattenfalls förhoppning är att kunna börja bygga 2028, berättar Johnny Ståhlberg.

– Kostnadsutvecklingen på produktion av el från havsbaserad vind har sjunkit dramatiskt sedan dess och prognoser för kommande årtionden indikerar kraftigt ökad efterfrågan till följd av elektrifieringen. I synnerhet i södra Sverige finns ett behov av ökad elproduktion i närtid. Utvecklingen för den havsbaserade vindkraften i Sverige är emellertid även avhängigt hur mycket annan elproduktion som byggs, konstaterar han.

– Det är många år tills de vindkraftverk som projekteras till havs i dag kan producera el. Det finns en stor osäkerhet på marknaden. Utbyggnaden av vindkraft till havs måste gå hand i hand med en ökad efterfrågan.

Läs mer om vindkraft
Så kan vätgas lagra vindkraft
Vindkraft för en fossilfri framtid