Unga oroar sig för miljön

Sex av tio tänker på klimatförändringen minst en gång i veckan och oroar sig över klimatets påverkan på framtiden. Det visar undersökningen "Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling" som Sifo gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

Publicerad för 8 år sedan av Agneta Wahlström
Två flickor vid havet

Klimatförändringarna är idag den viktigaste samhällsfrågan för unga mellan 16 och 25 år. För hela befolkningen är det 47 procent som ser frågan som viktigast. Företag anses vara den tredje mest ansvariga parten när det gäller att stoppa klimatförändringarna.

Så påverkas vi av klimatdebatten

Om vi ska vi nå klimatmålen globalt måste koldioxidutsläppen plana ut före 2020, för att därefter halveras ungefär vart tionde år. Vi svenskar har bland de största klimatavtrycken i världen och släpper ut elva ton växthusgaser per år och person, varav 7 ton är koldioxid. En hållbar framtid kräver att vi går ner till ett ton koldioxid.

Det finns lösningar för barns klimatoro

Enligt en undersökning som vi har gjort upplever barn att klimatförändringar och klimatrelaterade naturkatastrofer är de två största orosmolnen idag. I åldern 12–16 är man nästan lika orolig för klimatförändringar som för terrorattacker och mobbning i skolan. Unga ska inte behöva bekymra sig över klimatförändringar. Vårt mål är fossilfrihet – en framtid där det är möjligt för alla att transportera, producera och leva fossilfritt.

För att kunna skapa ett klimatneutralt Sverige 2045 samarbetar SSAB, LKAB och Vattenfall med att forska på och utveckla en fossilfri stålindustri. Stålen ska produceras med hjälp av vätgas istället för kol och utsläppen blir bara vatten, ingen koldioxid. Om vi lyckas blir det den största förändringen av stålproduktionen på över 1 000 år. 

Det finns flera sätt att bidra till en fossilfri framtid

Hela 20 procent av svenskarna är beredda att betala mer för ett hus eller en bostad utrustad med solpaneler. Samtidigt har Energimyndigheten fått i uppdrag av regeringen att ge förslag på hur produktionen av solel ska få fart i Sverige. Trenden är tydlig, och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin spår att solel på lång sikt kan öka från dagens 0,1 TWh till hela 20 TWh. Med hjälp av Solindex kan du se hur olika platser i Sverige står sig jämfört med varandra och vilka platser i Sverige som har de bästa förutsättningarna för solenergi.

 

Kan klimatkrisen lösas i labbet?

Se webbserien Jakten på kraften, där Hannes Sjöblad jagar framtidens lösningar på klimatfrågan.

Se mer

 

Sverige klimatneutralt år 2045

Den 16 juni 2017 antog riksdagen en ny lag som ska se till att Sverige bedriver en långsiktigt hållbar politik. Samtidigt har vi satt nya klimatmål, och det har tillsatts ett klimatråd som ska arbeta med att minska global uppvärmning.

Målet är att minska Sveriges klimatpåverkan med minst 63 procent redan år 2030 och 85 procent år 2045, i jämförelse med de utsläpp vi hade 1990. Dessutom ska utsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre år 2030, jämfört med 2010 års nivå.

Källa: Klimatbarometern 2017. Undersökningen, med temat "Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling", genomfördes i Sifos online-panel den 23 februari till 6 mars 2017, på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Enkäten bestod av slutna frågor och är riksrepresentativ för Sverige med hänsyn till kön, ålder och geografiska regioner. 1 646 personer i åldrarna 16-79 år ingår i undersökningen.

Publicerad av Vattenfall AB Försäljning (elhandel)