Ny kärnkraft i Sverige: här står projekten idag
I mitten av 2030-talet planeras tre nya små modulära kärnkraftsreaktorer stå färdiga på Väröhalvön på västkusten. För den enskilde konsumenten kan tillskottet av fossilfri planerbar energi innebära jämnare priser och mindre skillnader mellan olika delar av landet.
På Väröhalvön, norr om Varberg, planeras ny kärnkraft intill Ringhals. Bolaget Videberg Kraft, med Vattenfall som delägare, ska utveckla, bygga och driva ett nytt kärnkraftverk med små modulära reaktorer (SMR). Kapaciteten ska sammanlagt vara 1 500 MW, vilket motsvarar nästan 10 procent av den totala svenska energiförbrukningen.
Än så länge befinner sig arbetet i utvecklingsfasen, även om brittiska Rolls-Royce har valts som leverantör för de tre planerade reaktorerna. Videberg Krafts tillförordnade vd Desiree Comstedt är nöjd med att alltmer i den första delen av den långa processen blivit klart.
– Ett kärnkraftsprojekt är väldigt framtungt. Tillståndsprocesserna är långa och leveranserna som kommer att behövas är både många och ska passas in i planeringen. Man behöver få alla förutsättningar på plats tidigt för att projektet ska bli effektivt när man väl kommer in i byggfasen. Nu är grunderna i stort sett på plats. Det gör att vi är betydligt närmare ny kärnkraft än vi var för bara några år sedan.
Intensivt planeringsarbete
Videberg Kraft-projektet är heller inte det enda som planeras. Ansökningar om SMR har skickats in av andra bolag för nya anläggningar i till exempel Valdemarsvik, Studsvik och Blykulla.
Det kan verka som att utvecklingen går långsamt. Men mycket av arbetet sker innan byggandet syns på plats.
Mer planerbar el
Det finns flera skäl till att ny kärnkraft behövs. Ett av de viktigaste är att efterfrågan på el kommer att öka. Eltransporter kommer i ännu högre grad att ersätta fossildrivna transporter och allt större delar av industrin elektrifieras, samtidigt som datacenter och ökad AI-användning ökar konsumtionen. Det behövs mer el, helt enkelt.
Samtidigt är en del av de energikällor som ska ersätta de fossila bränslena väderberoende och därmed inte planerbara och stabila på samma sätt som kärnkraften.
– Vi behöver möjliggöra en utbyggnad av storskalig elproduktion i det här landet, och då behövs alla kraftslag, som Comstedt sammanfattar det.
Till skillnad från en del kärnkraftverk längre söderut i Europa kommer den svenska nya kärnkraften också fungera när klimatförändringarnas värmeböljor slår till. Flera europeiska kärnkraftverk har tvingats stoppa produktionen under sommarens höga temperaturer, eftersom det flodvatten som använts för kylning har varit för varmt för att fungera. Svenska kärnkraftverk byggs traditionellt vid havskusten och har därmed tillgång till kylvatten med lägre temperatur.
Skapar större förutsägbarhet
För den enskilda elkonsumenten kan ny kärnkraft framför allt innebära en mer förutsägbar elräkning. Många av de svängningar vi har sett i elpriserna kan bli mindre med mer kärnkraft.
Eftersom kärnkraft producerar el oberoende av väder kan den leverera jämnt året runt, även under kalla och mörka vintermånader när produktionen från sol- och vindkraft ofta är lägre.
Mer planerbar elproduktion kan också stärka leveranssäkerheten och vara en viktig del i att minska risken för effektbrist, alltså situationer där efterfrågan på el tillfälligt är större än produktionen.
Mindre prisskillnader mellan olika delar av landet
Många av planerna på ny kärnkraft är fokuserade på de södra och mellersta delarna av landet, där behovet är som störst eftersom det finns mindre stabil vattenkraft där. Mer kärnkraft i elprisområdena SE3 och SE4 skulle kunna bidra till att minska prisskillnaderna mellan de södra och norra delarna av landet.
Det kommer dock att dröja innan vi får se ny kärnkraft i produktion. Statligt stöd, lagstiftning, tillståndsprocesser och regler har justerats från politiskt håll för att öka takten, och SMR:er tar mindre tid att bygga än traditionella kärnkraftverk. Men kärnkraft är komplicerat och kräver mycket.
– Vi har tidigare haft som mål att ha den första reaktorn i drift till mitten av 2030-talet. Vi håller fast vid den linjen.
Fakta: status på ny kärnkraft
- Den första augusti 2025 träder “Lagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft” i kraft. Målet är att öka produktion av fossilfri och planerbar el i och med att behovet av sådan kommer öka i framtiden. Drygt 220 miljarder utlovas i stöd från regeringen.
- Lagen innebär att företag ges möjlighet att söka statliga lån för att bygga ny kärnkraft upp till 5000 MW elektrisk effekt. Även tillståndsprocesserna ska snabbas upp.
- Ett flertal företag har under det efterföljande året sökt det statliga stödet. Kärnfull Next planerar till exempel 4–6 reaktorer i Valdemarsvik. Även i Blykalla och Studsvik planeras det för ny kärnkraft.
- Enligt regeringens färdplan ska det till 2035 finnas 2500 MW i ny effekt.
