Så kan åska påverka din elräkning

Kraftfulla väderfenomen som åska och blixtar kan få stora effekter på elnätet. Vad händer när blixten slår ner i elledningar, vindkraftverk eller transformatorstationer? Hur kan det påverka elpriset?

Publicerad för 21 timmar sedan av Mattias Dahlström
Storm vid horisonten

Åska och blixtar är inte de vanligaste väderfenomenen. Mellan fem och tjugo gånger per år uppstår åska i Sverige. Variationen mellan olika delar av landet är stor, där västkusten ofta har fler åskdagar och det norra inlandet färre.

Samtidigt hör åska, och medföljande blixtar, till de väderfenomen som kan få störst effekt på såväl elnät som elproduktion.

Däremot påverkar åska oftast inte din elräkning särskilt mycket. Om blixtar orsakar stora störningar i elnätet eller elproduktionen kan elpriset ändras tillfälligt. Det kan bli lite dyrare i vissa elområden och billigare i andra. I de flesta fall handlar det dock om små och kortvariga effekter som går över när vädret lugnar sig.

Vad innebär ett blixtnedslag i elnätet?

Ett blixnedslag kan skapa rejäla störningar i elnäten. Direktträffar i transformatorer, elledningar eller annan utrustning i elnätet orsakar en snabb överspännning och ibland kortslutning. Skyddssystem i stamnätet reagerar då blixtsnabbt: oftast bryts strömmen i den drabbade linjen under bråkdelen av en sekund och kopplas på igen nästan omedelbart. I bästa fall märker du bara att lamporna blinkar till.

Om blixten däremot har orsakat bestående fel – till exempel skadat en transformator eller bränt av en ledning – fortsätter strömavbrottet tills felpunkten reparerats eller strömmen letts om. Mindre elnät är i regel känsligare än stamnätet, och faktum är att åska är en av de vanligaste orsakerna till strömavbrott i lokala elledningar. Elnätsbolagen har därför rutiner för att hantera åska och följer åskfrontar i realtid för att öka beredskapen när oväder närmar sig. Man kan kalla in extra driftpersonal och ha fler fälttekniker i standbyläge, redo att rycka ut.

Effektreserven är redo

Vid risk för stor störning kan även Svenska kraftnät (som driver stamnätet) aktivera effektreserven, det vill säga ha extra elproduktionskapacitet redo att kopplas in ifall något skulle slås ut. Denna försäkring mot strömbrist kan medföra en liten kortvarig ökning av elpriset eftersom reservkraft är dyrare men alternativet, att inte få ström alls, vore värre.

Om blixten slår ut en viktig del av elnätet – exempelvis en stor regionledning eller en internationell elkabel – går det inte att föra över el som planerat. Resultatet kan bli att elpriset stiger i det drabbade elområdet, eftersom mindre el kan ledas dit. I angränsande områden kan priset tvärtom sjunka något om de får ett tillfälligt överskott när exportmöjligheten stryps. Den goda nyheten är att sådana effekter oftast blir kortlivade – elhandeln återgår till normalläget så fort felen åtgärdats.

Eventuella stopp i produktionen

Vid särskilt kraftiga åskoväder, där blixtarna är många och vindarna kraftiga kan vindkraftverk och solkraftsparker av säkerhetsskäl stoppas tillfälligt för att skydda utrustningen. Det gör att tillgången på el minskar och priserna stiger.

Även om åska och blixtnedslag kan ge stora effekter är de ofta kortvariga och lokala, vilket gör att prisförändringar som uppstår sällan håller i sig längre än några enstaka timmar.

Läs mer om väder och elpriser

Så påverkar lågtryck ditt elpris
Så påverkas elpriserna av snö och kyla
Så påverkar vind och stormar elpriset
Så påverkar regn ditt elpris
Så påverkas elpriserna av soligt väder

Hur uppstår åskoväder?

Åska uppstår bland molnen, uppe i atmosfären. Där uppstår en enorm elektrisk spänning när varm, fuktig luft stiger och kolliderar med kall luft. Då kan positiva och negativa laddningar i molnet separeras och när skillnaden i spänning blir stor sker en blixturladdning. Om urladdningen sker mellan moln och mark kallas det ett blixtnedslag. Den snabba uppvärmningen av luften kring blixten skapar en mullrande tryckvåg, som vi hör som åska. 

Visste du att …

  • Ljudnivån på åskan kan nå upp till 160 decibel precis vid blixten uppe i atmosfären. Det är en extremt hög ljudnivå. Redan vid 120 decibel överstigs en mänsklig smärtgräns och vid 165 kan inre skador och i vissa fall dödsfall uppstå.
  • Åskans ljud minskar ju längre bort från blixten man kommer, men kan ibland höras så långt bort som 20 kilometer från blixten.
  • Strömstyrkan i en blixt är ofta tiotusentals ampere. Som en jämförelse är en vanlig huvudsäkring för hushållsbruk 16–25 ampere.
  • Spänningen i en blixt är kan uppgå till hundratals miljoner volt. I ett eluttag hemma är spänningen 230 volt. 
Publicerad av Vattenfall AB Försäljning (elhandel)