Så fungerar lastbalansering för elbilsladdare

Vad är lastbalansering?

Lastbalansering är en funktion som kontinuerligt mäter hushållets totala elbelastning. Det sker ofta via en separat mätare eller sensor vid elcentralen.

När många elkrävande apparater används samtidigt kan den sammanlagda belastningen bli hög. Du kanske har kört din elbil från jobbet och stoppat i laddningssladden direkt när du har parkerat. Sen går du in och börjar laga mat, samtidigt som tvättmaskinen är i gång och värmepumpen brassar på om det är en kall vinterkväll. I sådana lägen är det lätt att man överbelastar hushållets el – och säkringen slår ut.

Lastbalansering ser till att det inte sker. Genom att sänka elbilens laddbox-effekt tillfälligt och ta hänsyn till hushållets andra elbehov uppstår inte överbelastningen. När övrig förbrukning sjunker kan laddningen automatiskt öka igen.

– Lastbalansering är ett ganska naturligt sätt att fördela resurserna, säger Christoph Hopmann, Head of Asset Management vid Vattenfall. Elbilsladdning är en ganska flexibel elförbrukare. Elbilen står ju ofta och laddar hemma under längre tid, kanske över hela kvällen och natten, och då spelar det ofta ingen större roll om laddningen tar en halvtimme eller timme extra. Tanken bakom lastbalanseringen för hemmabruk ligger i just det.

Även om tekniken och placeringen av lastbalanseringen kan variera, är grundidén alltid att den krävande elbilsladdningen anpassas efter det övriga hushållets förbrukning i realtid.

Varför behövs lastbalansering?

I många svenska villor är huvudsäkringen ofta på 25 ampere. Det räcker inte långt om man har elbil och laddare.

– Laddning av elbil är ofta en av de största, om inte den största, elförbrukaren i ett hushåll, säger Hopmann. En laddare brukar ha en anslutning på antingen 16 eller 32 ampere. Det innebär alltså att laddstationen använder antingen ungefär två tredjedelar av säkringen om anslutningen är 32 ampere eller tar hela säkringen och lite extra, om det är en 16 amperes laddare. Då kliver man oftare över gränsen. För att undvika det är det bra med lastbalansering, som mäter förbrukningen och direkt meddelar laddaren att ”Nu är det dags att dra ned på din förbrukning”.  

Lastbalansering handlar främst om elsäkerhet och stabil drift i hemmet. Men den kan också bli en del av smartare energistyrning – särskilt när elpriserna varierar mer detaljerat över dygnet.

Kan du tjäna något på lastbalansering?

Lastbalansering är en investering, det kostar att köpa och installera, men när det har gjorts finns det också en potentiell ekonomisk uppsida.

Även i fråga om effekttariffer ser Hopmann lastbalansering ha positiv inverkan.

– En lastbalanserare kan begränsa effekten till en lägre nivå än det som säkringen tillåter. På så sätt kan man ju också spara pengar genom att inte använda sina 25 ampere fullt ut – och därmed inte betala för dem. Man kan ta ner effekten till kanske bara för 15 eller 20 ampere och låta bilen ladda längre på en lägre effekt – och till lägre kostnad.

Två olika sorters lastbalansering

Lastbalansering kan antingen vara statisk eller dynamisk. I det första fallet sätter du en bestämd gräns för laddningen, vilket är en enkel åtgärd, men den tar inte riktigt hänsyn till att hushållets elförbrukning varierar. Med dynamisk lastbalansering justeras i stället laddningen i samklang med elen som används i huset i varje givet ögonblick. Ofta är det dynamisk lastbalansering man talar om i fallet med villor.

Så funkar lastbalansering om du har fler än en elbil

I hushåll med två elbilar eller en laddbox med dubbla uttag kan lastbalansering också fördela effekten mellan bilarna. Då kan båda laddas samtidigt, men med lägre effekt per bil när huset är hårt belastat. Vissa system kan även ta hänsyn till hur elen är fördelad mellan faserna, vilket är extra relevant vid trefasladdning.