Så kan flyget bli fossilfritt

I närheten av Forsmark i Uppland planeras en ny anläggning för flygbränsletillverkning. Här ska en ny generation av hållbart flygbränsle tillverkas. I stället för ny fossil råvara är utgångspunkten för det elektrobränslet fossilfri el, vatten och infångad koldioxid från fjärrvärme. Förutsatt ett framtida investeringsbeslut kan produktionen starta redan 2026-27. Bakom satsningen med namnet HySkies står Vattenfall, SAS, Shell och LanzaTech.

– Initiativet visar potentialen hos branschöverskridande samarbeten för att minska utsläppen från de sektorer som har det svårast att ställa om. Tillsammans ska vi titta närmare på hur vi kan producera elektrobränsle med låga utsläpp till flygbranschen, säger Anna Borg, Vattenfalls vd och koncernchef.

I dagsläget råder brist på hållbart producerat flygbränsle, och efterfrågan ökar.

Där flera andra tekniker för att framställa hållbart flygbränsle baseras på någon typ av biomassa, som restprodukter från mat- eller träindustri, är basen för det nya syntetiska elektrobränslet återvunnen koldioxid. Därutöver behövs fossilfri el och vatten. Den fossila råvaran, olja, exkluderas helt och hållet.

– Flygsektorn står inför enorma utmaningar när det gäller att skaffa fram tillräckligt mycket hållbart flygbränsle. Projektet är startskottet för att producera tillräckliga volymer. Vi måste betrakta koldioxiden på ett helt nytt sätt, och kombineras den med fossilfri el uppstår möjligheten att bygga upp en ny klimatsäker framtid för oss alla, säger Jennifer Holmgren, koncernchef för LanzaTech.

Hållbart elektrobränsle

Maria Grahn är docent i energisystemanalys vid Chalmers tekniska högskola. I sin forskning har hon länge intresserat sig för elektrobränsle och under vilka förutsättningar det är intressant att inkludera dem i bränslemixen.

Hittills har kostnaderna varit höga i relation till andra alternativ, men det börjar ändras.

– Det är väldigt positivt med tekniker av det här slaget, där man undviker bioråvara eftersom den på en global nivå är begränsad, säger Maria Grahn.

 

En bidragande orsak till att hållbart elektrobränsle blivit mer marknadsmässigt är de regleringar som på olika sätt premierar förnybart framför fossilt flygbränsle som i dag finns i bland annat Sverige och Norge. Det bidrar till en snabbare övergång, säger Maria Grahn. I Sverige infördes 2021 en så kallad reduktionsplikt, som innebär att det blev obligatoriskt att blanda in bioflygbränsle i allt flygfotogen som tankas i Sverige. Inblandningskravet skärps sedan successivt och 2030 gäller cirka 30 procents inblandning. Kravet är utformat på ett sådant sätt att det gynnar de bränslen som har minst klimatpåverkan vid framställning.

– Uppfyller man inte den reduktion man är ålagd att uppfylla blir straffavgiften väldigt hög. Även de dyraste elektrobränslena blir därför billigare än straffavgiften, säger Maria Grahn.

Vad säger reglerna?

Dagens flygplan är certifierade för användning av högst 50 procent hållbart flygbränsle, medan återstående del måste utgöras av konventionellt flygbränsle. Det är en global regel som går stick i stäv med det svenska målet om ett fossilfritt inrikesflyg till 2030 och 2045 års målsättning om att alla flygningar som startar från svenska flygplatser ska vara fossilfria.

– Som forskare kan jag bli både frustrerad och fascinerad av att man hittar på regler som sätter upp begränsningar. Inom vägtransport är det tillåtet att använda hundra procent förnybart. Om man nu har ett bränsle som är tillräckligt likt det konventionella, varför kan man då inte få använda det även för flyg?, säger Maria Grahn.

Framtidens utveckling

Även med hundra procent fossilfritt bränsle kvarstår viss klimatproblematik. Flygets klimatpåverkan består i dag av två ungefär lika stora delar. Dels koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen, dels de kondensstrimmor som bildas när man släpper ut vattenånga på hög höjd. På det sättet är det egentligen bara elflyg som kan bli riktigt bra för klimatet, konstaterar Maria Grahn.

Små så kallade cityhoppers, mindre plan som flyger mellan förhållandevis närliggande städer, kan sannolikt inom kort drivas på el. Men räckvidden är begränsad. Längre distanser förutsätter bränsledrivna plan.

Genom att kombinera olika alternativ kan vi nå långt, menar Maria Grahn. Utvecklingen är positiv.

– Nu börjar det som vi forskare har tittat på att genomföra faktiskt hända i praktiken. Det är väldigt spännande. Det kommer att bli bättre, säger Maria Grahn.

Projektet får EU-stöd

EU:s innovationsfond stödjer projektet med drygt 80 miljoner euro. Ett eventuellt investeringsbeslut fattas senare. Stödet går till Shell, LanzaTech och Vattenfall. SAS deltar som en potentiell köpare av bränslet.

Upptäck fler innovationer för fossilfrihet