Så ska elflyg bli som bussar med vingar

I dag kommer ungefär 40 procent av flygets globala utsläpp från korta sträckor, det vill säga flygresor under tre timmar. Den andel av resorna som är på upp till en timme skulle kunna göras med elektriska plan.

– Elflygplan kan ersätta inte bara befintligt flyg utan också vara ett alternativ på sträckor där vi i dag reser med buss eller bil. En snöig vinter med frusna vägar i Norrlands inland kan elflyg komma att bli det billigaste, säkraste och mest miljövänliga valet, säger Maria Fiskerud, fristående expert på fossilfritt flyg och med en bakgrund inom bland annat NEA (Nordic Network for Electric Aviation) och ELISE (Elektrisk lufttransport i Sverige).

Det pågår flera projekt runt om i världen för att utveckla elflyg, men de är knappast inriktade mot stora passagerarplan för långdistansflygningar. Fokus ligger i stället på små plan som kan flyga ett fåtal passagerare korta sträckor – till exempel över en trafikstockning i en storstadsregion.

– Men här i Norden är just det inget vi har så stort behov av. Här är vi mer intresserade av regionalflyg, som exempelvis Heart Aerospace jobbar med, säger Maria Fiskerud.

Billigare och säkrare än dagens flyg

2018 gick den dåvarande transportministern i Norge, Ketil Solvik-Olsen, ut med att alla nationella kortdistansflygningar skulle vara elektrifierade senast 2040. Då insåg svenske Anders Forslund, doktor i produktutveckling i flygteknik vid Chalmers, att tiden var mogen.

Kort efter det norska uttalandet startade han både forskningsprojektet ELISE och företaget Heart Aerospace. I dag lovar Heart Aerospace att deras elplan ES-19 med plats för 19 passagerare ska vara tillgängligt på marknaden redan 2026.

– SAS har skrivit ett avtal med Heart och även andra länder, som Nya Zeeland, Kanada och England, är väldigt intresserade. Det finns så många fördelar med elflyg, allt ifrån att elen är billigare än flytande bränsle till att elflyg kräver mycket mindre underhåll och dessutom bidrar till en minskning av koldioxidutsläppen, säger Maria Fiskerud.

Utvecklingen inom elflyg har gått snabbare än vad många kunnat föreställa sig. Även Finland ligger långt fram på området och i höstas slöt statliga Finavia ett avtal med Helsinki Electric Aircraft Association för att påskynda tekniken. Redan 2018 gjorde man dessutom de första testturerna med världens första serietillverkade elflygplan – Pipistrel Alpha Electro.

Gröna luftbroar mellan nordiska länder

Vad gäller Heart Aerospaces ES-19 så är den elektriska drivlinan till flygplanet redan klar. Den visades nyligen upp för bland andra infrastrukturminister Tomas Eneroth i en hangar vid Säve flygplats utanför Göteborg. Maria Fiskerud tror att ett elektrifierat regionalflyg skulle kunna få en mängd positiva samhällseffekter.

– När bron byggdes mellan Malmö och Köpenhamn blomstrade ju ekonomin i Öresundsregionen. Tack vare elflyget kanske vi kan bygga ”luftbroar” till exempelvis mellan Sverige och Finland eller Norge, men även mellan Stockholm och Visby, säger hon.

Dessa luftbroar kan ge industrier möjlighet att stanna kvar eller etablera sig på orter där det i dag är svårt på grund av bristande infrastruktur. Här skulle elflyget på ett hållbart sätt kunna användas för både frakt och passagerartrafik.

Batteritekniken i elflyg liknar den som finns i elbilar. På sikt, och för att hålla större flygplan i luften längre sträckor, kommer det att behövas mer energitäta och effektiva batterier. Men för räckvidden 400 kilometer och ett plan av ES-19:s storlek fungerar befintlig teknik.

– Till en början kommer själva laddningen heller inte att vara ett problem, för det går att använda den infrastruktur som redan finns på flygplatserna. Men framöver, om det blir mer elflyg, behövs mer el än vad som traditionellt finns på flygplatsen, säger Maria Fiskerud.

Ny lösning för flygets ökade elbehov

Det ökade elbehovet går dock att möta. Redan i dag erbjuder till exempel Vattenfall Network Solutions en funktionell energilösning för flygplatser. Lösningen kallas Power-as-a-Service och omfattar hela flygplatsens elektriska infrastruktur. Det betyder att kunden tryggt kan lämna över allt ansvar för installationer, säkerhet och underhåll till Vattenfall. Läs mer

Enligt Heart Aerospace vd Anders Forslund kommer den elmotor som driver ES-19 att kosta runt 300 000 kronor i serieproduktion. Det är en bråkdel av priset för en jetmotor för ett vanligt propellerplan i motsvarande storlek. Dessutom minskar energikostnaderna med 50–70 procent, och underhållskostnaderna med upp till 90 procent.

I Sverige finns tio Swedavia-flygplatser, ytterligare 28 passagerarflygplatser och ungefär 160 övriga flygfält. Många utnyttjas inte så mycket i dag, men kan få nytt liv genom elflyget.

– Eftersom elplan är tysta och inte släpper ut hälsofarliga ämnen i luften kan de flygas till stadsnära flygplatser.  Så delvis kan man tänka sig att elflygen på sikt ersätter vägburen regionaltrafik – de blir lite som bussar med vingar, säger Maria Fiskerud.