Carl Berglöf ska förenkla resan mot ny kärnkraft

I början av februari tillträdde Carl Berglöf sin nya post som regeringens nya nationella kärnkraftssamordnare. Berglöf kommer närmast från Energiföretagen Sverige där han varit kärnkraftsrådgivare sedan 2017, innan dess arbetade han för Vattenfall med bland annat planering av ny kärnkraft.

– Utmaningen med den nya tjänsten är att skapa en rörelse, medvetenhet och driv framåt för kärnkraftens utveckling, säger Berglöf. Man måste involvera många parter och få dem att agera tillsammans mot ett gemensamt mål. Det kommer bli en svår uppgift, men det är också det som kommer att bli roligt. 

Elförsörjning och klimat i fokus

Berglöf ser rollen i hög utsträckning just som samlande och förenande, att få olika parter att dra åt samma håll i en fråga som är väldigt viktig både för elförsörjningen och klimatet.

– En viktig del av jobbet kommer vara att hålla ihop de olika initiativen så att de går hand i hand och inte krockar med varandra. Så det handlar mycket om att vara det här smörjmedlet så att alla processer löper på effektivt och att departementen gör saker i rätt ordning. Det handlar också om att vara en väg in för de aktörer som är berörda.

På ett sätt kommer Berglöf närmast till dukat bord. De senaste åren har opinionen när det gäller kärnkraft svängt rejält både politiskt och hos den breda allmänheten. Enkelt uttryckt: Tidigare fick Berglöf ofta förklara varför kärnkraft behövs, nu får han i stället ofta diskutera hur den kan byggas ut. 

Berglöf pekar ut 2018 som året då inställningen drastiskt förändrades. Värmeböljan den sommaren, i kombination med de ihållande skogsbränder som följde i dess fotspår och IPCC:s 1,5-graders-rapport, ledde till att allvaret i klimatfrågan blev ännu mer påtagligt. 

– Stödet för kärnkraften har stadigt ökat sedan dess. IPCC:s förtydligande av 1,5-graders-målet innebar att det skulle krävas ännu större insatser och förändringar, många fick upp ögonen för kärnkraftens möjligheter då. 

Höga förväntningar på snabb utbyggnad

När Rysslands invasion av Ukraina sedan inleddes 2022, med skenande elpriser som följd, ökade intresset ytterligare. Om motståndet mot kärnkraften tidigare framför allt varit en fråga om säkerhet blev det ökade stödet nu snarare en privat plånboksfråga.

– Det blev väldigt tydligt för hushållen att vi inte har full rådighet över prisbildningen på elmarknaden. När tillgången på gas inom EU spillde över på elpriserna i Sverige blev det väldigt tufft för hushållen. Många insåg då att om vi hade haft mer elproduktion att ta till hade vi inte behövt importera de här elpriserna. Det har blivit tydligt för konsumenterna att det saknas något i systemet som trycker bort de här höga elpriserna. Det var tydligt att man kunde koppla det till kärnkraft.

Det ökade stödet har också skapat ökade förväntningar på en utbyggnad av kärnkraften. Ju snabbare desto bättre. 

– Ibland måste man nästan hålla nere förväntningarna. Det går inte att bygga kärnkraft hur snabbt som helst. Förväntningarna finns också från politiskt håll, man vill se utbyggnaden ske snabbare än vad industrin mäktar med. För mig handlar det om att gå en balansgång mellan att öka takten och att ha fullgod säkerhet. 

En logisk fortsättning på arbete för kärnkraften

Som spindel i nätet tror Berglöf att han kommer få en viktig roll som länk mellan politiken och den energibransch han tidigare varit verksam i. 

– Branschen sitter på kunskap som jag behöver för att kunna göra ett bra arbete. Det är jätteviktigt att ha en dialog. När jag var på Vattenfall från 2011 till 2017 hade jag hand om Vattenfalls ansökan om ny kärnkraft och dialogen med Strålsäkerhetsmyndigheten.  Det gav mig mycket kunskap om hur processen ser ut, inte minst legalt. När jag sedan gick vidare i andra organisationer fortsatte jag att jobba för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft. Så att jag nu får ägna mig åt de här frågorna på heltid och i statens tjänst känns väldigt logiskt. Det är väl ett drömjobb helt enkelt.