AI för ett mer klimatsmart Stockholm

Användandet av artificiell intelligens har haft en språngvis utveckling den senaste tiden. Allt fler använder stöttande AI-tjänster både privat och i arbetet. Även intresset för hur AI kan tillämpas för att tackla större samhällsproblem, som klimatutmaningen, har ökat.

Redan 2021 skrev AI Sweden och RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, i rapporten AI i klimatets tjänst, att ”det finns en outnyttjad potential för Sverige att accelerera ansvarsfull klimatinnovation med hjälp av AI”.

I rapporten nämns en rad tänkbara tillämpningar av AI för energiområdet, exempelvis modellering och analys av energianvändning eller “smarta elnät” där AI bidrar till att förutsäga tillgång och efterfrågan på förnyelsebar energi.

Chatbot ger tips för att minska energiförbrukningen

Några som ser den stora potentialen med AI är forskare på KTH. Med projektet DigiCityClimate ska de få stockholmare att minska sin energiförbrukning och i förlängningen sänka sina elkostnader. Under två år ska forskningsgruppen utveckla en digital AI-plattform med en chatbot.

Genom att samla in data från fastigheter ska både boende och fastighetsägare få löpande information hur mycket el som används – och rådgivning om hur de kan minska förbrukningen. Projektet är ett samarbete mellan KTH och ElectriCITY Innovation och Stockholm Green Innovation District, som båda arbetar för att utveckla klimatsmarta stadsdelar.

– Genom de modeller vi bygger upp kan vi titta på hur mycket energi som används idag och göra förutsägelser. Vi ska bygga en chatbot som kan ge råd och information, exempelvis kring när det är bäst att tvätta eller sätta på sin diskmaskin, så att boende och fastighetsägare kan bli klimatsmarta. Det i förlängningen leder till att de som bor i Stockholms stad också får kontroll över sina klimatavtryck, säger Anne Håkansson, projektledare för DigiCityClimate.

Undersöker vilka områden som använder mest värme

Projektet DigiCityClimate tittar även närmare på Stockholms så kallade mikroklimat, vilket innebär att man undersöker vilka områden i staden som värms upp mer än andra.

– Det är en stor hjälp för Stockholms stad när de ska planera nya bostäder och utveckla befintliga områden. Där kan man få viktiga lärdomar genom att titta på redan befintliga områden och vilka problem som man byggt in där, säger Björn Laumert, prefekt för Institutionen för kraft och värmeteknologi på KTH.