Hur länge klarar du dig utan el?

Förberedelser är a och o i de flesta fall, men sällan är de så centrala som när man pratar om storskaliga samhälleliga kriser. Ett utslaget elnät, med ett långvarigt elavbrott, är svårhanterligt för de flesta. Men genom att vara förberedd på åtminstone några av de saker som kan hända kommer det garanterat gå lättare. 

Anna-Maria Stawreberg är journalist och författare till böckerna Prepping: Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta och Prepping: Överlevnadshandboken. Hon har specialiserat sig på just den här typen av krishantering och lyfter den omställning ett elavbrott oundvikligen innebär i ofta ganska behagliga liv.

– Det största hotet kommer inte nödvändigtvis utifrån, utan från att vi skaffat vanor och byggt upp en bekvämlighet som kommer krocka med de nya förutsättningar som uppstår vid ett elavbrott eller en nedstängning av samhället.

Potentiella hot mot elförsörjningen

Långvariga strömavbrott är ovanliga i Sverige, men det finns ett antal potentiella riskfaktorer. Omfattande stormar som Alfrida 2019 och Gudrun 2005 slog ut elen i flera dagar i delar av Sverige.

– Olika former av extremväder blir vanligare när klimatet förändras, och de kan hålla i sig under lång tid. säger Anna-Maria Stawreberg.

Även terrorattentat, krig och cyberattacker skulle kunna leda till elavbrott.

– För inte särskilt länge sedan var det ett hot som inte kändes så påtagligt, men nu är det inte längre lika långsökt. Följderna blir också större nu när det mesta, till och med hushållsapparater, är uppkopplat. Idag är alla beroende av el, det blir tydligt och märkbart vid ett elavbrott.

Enligt Anna-Maria Stawreberg krävs det relativt liten insats för att vi ska vara avsevärt mycket bättre förberedda i en krissituation. Många börjar dock i fel ände. Det är naturligt att tänka på de mest basala mänskliga behoven, som att få i sig mat, men ofta finns det tillräckligt med mat hemma för att klara sig flera dagar under en nedstängning, även när inte ugnen fungerar.

– En bra tumregel när det gäller mat är att ha så det räcker allra helst en vecka, men som minst tre dagar, vilket också är vad myndigheterna rekommenderar att vi ska klara. Och man får gärna ha saker hemma med lång hållbarhet, som konserver och torrvaror.

Vattenbrist betyder inga fungerande toaletter 

Ett av de största problemen är snarare kommunikation, som lätt går förlorad om el- och mobilnät stängs ned eller överbelastas.

– Försvinner elen kommer du vilja hålla dig uppdaterad via nyhetssändningar och få reda på varför avbrottet uppstått och hur länge det kommer pågå. Då är det bra att ha en transistorradio som man kan ratta in P4 på.

– Om du inte vet vad som har hänt vill du så klart också få tag på anhöriga, vilket blir svårt med mobiltelefoner som laddar ur och mobilnät som förmodligen blir överbelastade. Om ens mobil laddar ur försvinner också möjligheten att nå många anhöriga – hur många i dag har telefonnummer eller adresser i huvudet?

Utöver begränsade kommunikationsmöjligheter lyfter Stawreberg vattenbrist som en av de största utmaningarna. Utöver brist på dricksvatten kommer också toaletter sluta fungera.

– Svenska kommuner har en skyldighet att köra ut vatten till invånarna, så det kommer finnas platser där man kan hämta upp, men vi som invånare har också en skyldighet att tillhandahålla kärl till vattnet. Så det är bra att ha dunkar hemma och man kan faktiskt lika gärna ha dem fyllda redan – för fulla dunkar tar lika stor plats som tomma. Sen kan man ha vattenfilter och vattenreningstabletter hemma, det finns att köpa på apotek.

Mänsklig närhet värmer bäst 

Under årets ljusa och mer eller mindre varma månader blir påfrestningarna av ett elavbrott mindre än under den kalla och mörka vinterperioden. En utgångspunkt om elen skulle försvinna en längre tid, är alltid att samlas på en så liten yta som möjligt, stänga dörrar till rum som inte används och dra för persienner och gardiner för att minska värmeläckage.

– Människor värmer upp rum väldigt bra ska man komma ihåg, förklarar Stawreberg. Samlas man i ett rum eller flera grannar i en samlingslokal i ett flerfamiljshus, så kommer det räcka långt även om det är riktigt kallt. Särskilt om man också ser till att täcka golven ordentligt med mattor. Kylan kommer underifrån.

Centralt för hur man klarar sig under ett långvarigt elavbrott är, som sagt, hur man förbereder sig. Att bygga upp en buffert med användbara saker behöver inte vara särskilt svårt eller dyrt. ”Att köpa på sig saker man inte har användning för i vanliga fall är varken ekonomiskt eller hållbart” som Stawreberg uttrycker det. Snarare ska man bara se till att rätt saker finns hemma, i tillräcklig mängd.

– Gör man en punktinsats och utgår från de råd man kan få så går det snabbt att bygga upp en bra beredskap. Det mesta behövs finns i närmaste mataffär och har man köpt det allra viktigaste så har man byggt en bra grund. Det viktigaste är inte minst att man har skapat en riskmedvetenhet. Det är som med säkerhetsbältet, när det först kom var det något man behövde tänka på, nu sätter man på sig det automatiskt.

Den viktigaste förberedelsen är dock att inse att man inte är, eller behöver vara, ensam i det man genomgår vid ett längre elavbrott. Nidbilden av en prepper är en person som sitter ensam i en egen bunker, men sanningen är att samarbete alltid den bästa lösningen vid den här typen av kriser.

– Hjälps åt, uppmanar Anna-Maria Stawreberg. Läget blir mindre outhärdligt om man kan hitta gemensamma vägar framåt.