Malins guide till hållbar renovering

För 15 år sedan, när Malin och hennes man hittade sitt hus i Älvsjö i Stockholm, blev de förälskade direkt. De gillade arkitekturen, läget och att huset inte förstörts av renoveringar. Originaldetaljer i form av beslag, fönster och dörrar fanns kvar. Inga större jobb som att dränera eller lägga om taket behövde göras. Det var helt enkelt fritt fram att renovera i mindre skala – varsamt och hållbart.

– Vi började med att ta bort de gamla plastmattorna för att få fram trägolven under. Vi slipade golven och målade väggarna. I köket bytte vi ut bänkskivan, eftersom den var sliten och gammal, till en i rostfritt stål som vi kommer kunna ha hur länge som helst. Vi satte också nya handtag på luckorna och skaffade en ny blandare, säger Malin.

Men hur ska man tänka för att som ny hus- eller lägenhetsägare inte gå all in på renovering? Malin funderar lite, och säger att många av oss har idag råd att renovera, och dessutom ett stort intresse för både hem och inredning. När vi köpt ett nytt boende vill vi gärna göra det till vårt, och det är lätt att bli fartblind. Men om du vill vara klimatsmart och hållbar kan det vara värt att tänka till lite extra.

– Varför känner vi så starkt att vi inte kan ha något som någon annan har valt? I senaste numret av ett inredningsmagasin läste jag exempelvis detta om ett fullt fungerande kök: ”Vår första tanke var ett bygga ett helt nytt kök. Varken köksluckorna eller det koboltblå kaklet var vår melodi.” Men det finns många saker i ett hem som bidrar till att det känns som hemma. Man tror gärna att köksluckorna är så viktiga när man först flyttar in i sitt nya hem. 

Om man som läsare känner igen sig i exemplet med köksluckorna – hur ska man tänka för att vara klimatsmart?

– Vid första anblick av ett nytt hem är det lätt att gå runt och peka och tänka på allt man ska göra om. Men börja med att bo in dig. De där köksluckorna kan se helt annorlunda ut med dina saker. Det kanske räcker att måla om väggarna, byta bänkskiva eller ändra handtagen för att det ska kännas som ditt.

Varför tror du att vi är så snabba på att helrenovera idag?

– Vi har det kanske lite för gott ställt för vårt eget bästa. Vi har för mycket pengar att spendera och behöver inte tänka sparsamt. Sen är jag ganska säker på att hemmet har blivit en statussymbol. Vi vill visa hur duktiga vi är och hur bra vi är på att hitta ovanliga och väldigt dyra marmorskivor. Sen är allt så lättillgängligt idag, det är lätt att få tag på det vi vill ha, och det går snabbt att få det.

Hållbar badrumsrenovering

För många kan det kännas svårt att renovera både kök och badrum utan att tänka helt nytt. Det är också i de rummen som våra personliga val kanske syns allra mest. Men även här kan förändring och hållbarhet gå hand i hand. Det går exempelvis utmärkt att köpa både köks- och badrumsinredning second hand. Blocket svämmar över av skänkar, kommoder, spegelskåp och handfat.

– Vi har två badrum i huset, varav det ena är helt nytt. Med en tonåring i huset höll vi på att gå av på mitten, det var alltid upptaget på toaletten, så vi gjorde om tvättstugan till ett badrum. Kakel, klinker och toalettstol är helt nytt, medan badrumsinredningen är köpt på Blocket.

Det äldre badrummet har de knappt renoverat alls. De sålde kommoden och spegelskåpet på Blocket, och köpte en antik skänk och ett gammalt handfat och satte in i stället. Väggarna målades om. I övrigt är golvet (en diarrébrun plastmatta, enligt Malins beskrivning), badkar och blandare kvar från 70-talet.

– Jag känner inget behov av att göra något mer av det badrummet. Jag tycker att vi har satt vår prägel på det ändå, med ommålning av väggarna och andra detaljer.

 

Tänkvärt om inredning

Även när det kommer till inredning är Malins nyckelord ”detaljer”. En stol kan bli som ny genom ett byte av tyg på sitsen, och ett rum kan få en helt annan känsla med ny färg på väggarna. När Malin känner för att göra om ett rum brukar hon utmana sig själv. Senast var det vardagsrummet som fick ny skepnad – men reglerna var att det skulle vara ett nollsummespel. Hon fick bara köpa saker begagnade, och skulle därtill sälja av möbler för att få ihop pengarna till det ”nya”.

– Äldre möbler har dessutom en själ. Det märks att någon har engagerat sig i tillverkningen. En annan sak som är bra med antika möbler är att de inte har någon värdeminskning. Om du exempelvis köper ett teakbord från 50-talet på loppis, använder det i fem år och sen säljer det, är det fortfarande värt lika mycket som eller kanske mer än när du köpte det. Väljer du däremot en byrå på IKEA är den värd hälften så mycket redan samma dag som du köpte den.

Hur tänker du med barnrum och leksaker?

– Återbruk även där, vilket jag tror att vi alla kan bli bättre på. Barnen värderar ju inte ett loppisgosedjur lägre än ett nytt. Min yngsta dotter önskade sig ett My Little Pony-slott i födelsedagspresent senast. På Tradera fanns det fem olika slott. Hon bryr ju sig inte om ifall det saknas en liten flagga på slottet, så länge det är fint inslaget på födelsedagen.

Slutligen – vilket är ditt bästa loppisfynd genom tiderna?

– Det är en väldigt svår fråga… Men kanske ett par Svenskt Tenn-tyger uppsydda i våder som jag köpte på loppis för 40 kronor. Det var ett väldigt bra fynd. Men jag kollar oftast inte på märken, utan faller mer för färger och former, eller något som är lite knasigt. Sen gillar jag själva utförandet, att det kräver lite mer tid att hitta det man verkligen vill ha. Men jag tror egentligen att man mår bra av det, att landa i vad man gillar, och kapa alla impulsköp. De brukar ändå inte vara så bra.