Vinterns elpriser 2025/26 – en prognos

Efter en sista brittsommarsuck i september kan man konstatera att hösten nu är här på allvar. Det innebär också att vintern inte är långt borta. I det läget börjar många tänka på – kanske till och med oroa sig för – hur elpriset kommer att utvecklas under årets kallaste månader.

Vanja Dillén Savcic, företagsrådgivare på Vattenfall, ser framför sig en mer osäker vinter än den förra. Slutet av 2024 var mild, med kraftig blåst och mycket regn, och elpriset var relativt lågt. Enligt prognosen för Q4 2025 ligger det troliga utfallet högre. Skillnaden ligger framför allt i hydrologin, det vill säga den globala tillgången och fördelningen av vatten, men också mer osäkerhet kring kärnkraften.

– I början av 2024 gick vi in med den högsta nivån på den hydrologiska balansen på tio år, berättar Dillén Savcic. Sen har den successivt försämrats, vilket lyfte terminspriserna. Nu är vi i princip i balans, kanske att vi till och med har lite överskott.

Samtidigt påverkas prognosen inte bara av svenska väderförhållanden, utan också av läget på både den europeiska och nordiska elmarknaden. Det torra väder som har varit i södra Norge har resulterat i ett underskott som påverkar också den svenska marknaden och gjort att priserna närmar sig de tyska. 

Hur skulle en kall vinter påverka priserna?

De senaste vintrarna har, som sagt, varit milda. Skulle det förändras 2025 kommer priserna oundvikligt gå upp, men det kommer, enligt Dillén Savcic, i så fall troligtvis ändå inte bli lika kraftiga svängningar.

– Under energikrisen 2022 och 2023 var rörelserna i priser direkt extrema. I dag finns en annan stabilitet, den sortens svängningar kommer vi inte få se om inte något extremt händer i världen igen, även om vintern skulle bli oväntat bister.

Fortsatt osäkert geopolitiskt läge

Vattenläget i de södra delarna av Norden är inte den enda faktorn som kan komma att påverka de svenska elpriserna. Det geopolitiska läget, inte minst krigen i Ukraina och oroligheterna i Mellanöstern, förstärker osäkerheten i prognosen.

– Europa har tidigare stöttat Ukraina med gas under vintermånaderna och det ser ut att bli så även i år. Att vi är mer beroende av den globala handeln av flytande gas, och dess leverantörskedjor, ökar osäkerheten ytterligare.  

Vilka potentiella skillnader finns mellan olika elområden?

I de elområden som ligger längst norrut, SE1 och SE2, blir kostnaderna för uppvärmning höga om vintertemperaturerna blir låga, samtidigt produceras det också mer el i dessa områden.

– Vi har fortfarande överskott i SE1 och även i SE2 efter den här senaste regnsekvensen, och även om det är torrt i södra Norge har det förbättrats något från det absolut värsta läget under sommaren. Vi har också sett hur snabbt det kan vända när det kommer stora mängder regn och vi skulle behöva se stora mängder regn i södra Norge för att stabilisera systemet.

Underhåll i kärnkraften påverkar

Under sommaren, när underhållsarbetet på vatten- och kärnkraften är stort, kunde vindkraften leverera, men att underhållet på Oskarshamn 3 dragit ut på tiden (och i bästa fall ser ut att bli klart först i oktober) är en annan faktor som har lett till att spotpriserna dragit i väg.

– Jag skulle generellt säga att det är mer osäkerhet inför den här vintern än vad det var inför förra i Norden. Läget på kontinenten verkar å andra sidan mer stabilt nu, trots högre osäkerhet idag jämfört med innan energikrisen är tillgången på den flytande gasen större i år än förra vintern, men situationen i Oskarshamn 3 och torkan i södra Norge gör att läget i Norden är mer svårläst än vanligt.

Se prishistorik över rörligt elpris