Så kan smart styrning skydda mot effektavgifter

Energimarknadsinspektionen utreder hur effektavgifter ska utformas och införas – men flera nätägare har redan infört dem. Hur kan smart styrning hjälpa dig sänka nätavgiften?

Publicerad för 19 timmar sedan av Mattias Dahlström
En kvinna som laddar elbilen på uppfarten

Varför införs effektavgifter?

Elanvändningen är inte jämnt fördelad över dygnet. Den är ofta som högst när många kommer hem från jobbet och använder flera apparater samtidigt för att laga mat, tvätta, diska och ladda elbilen. När många hushåll förbrukar el samtidigt ökar belastningen på elnätet och så kallade effekttoppar uppstår.  

För att minska belastningen på elnätet har vissa nätägare infört effektavgifter, även kallade effekttariffer. Tidigare fanns ett beslut om att alla elnätsbolag skulle införa en sådan avgift senast 2027. Detta har nu stoppats på grund av att effektavgifterna utformats olika och blivit svåra för kunder att förstå. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en ny avgiftsmodell. Tills dess att den är på plats är det upp till nätägaren att bestämma om de vill införa effektavgifter och hur de i så fall ska utformas. 

Syftet med effektavgifter är inte att öka elnätsbolagens intäkter, utan att uppmuntra hushåll att använda el mer utspritt över dygnet. På så sätt kan elnätet användas mer effektivt, utan att det krävs kostsamma investeringar för att bygga ut kapaciteten. 

Tanken är alltså inte att göra det dyrare för kunderna. Peter Galyas, teknisk expert på Vattenfall, menar dock att effektavgifterna till en början kan innebära högre kostnader för den som inte har elekonomi som specialintresse.  

– Många som inte vill eller kan anpassa sina liv, kan behöva förhålla sig till hur och när de använder el. De blir tvungna att reflektera över vad effektavgiften innebär just för dem och deras hushåll.

Detta har förändrats kring effektavgifter

  • Tidigare fanns ett krav på att alla elnätsbolag skulle införa effektavgift senast 2027. Det kravet har nu stoppats av regeringen.
  • Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en ny modell för effektavgifter.
  • Under tiden kan elnätsbolag själva välja att ta ut effektavgift och hur den i så fall utformas.
  • Vissa elnätsbolag har redan infört effektavgifter, framför allt för kunder med hög elanvändning.

Vad som gäller beror på vilket elnätsbolag som ansvarar för elnätet där du bor eller driver verksamhet.

Hur kan elräkningen bli hög trots att elpriset är lågt?

En av anledningarna till att Peter Galyas tror att effektavgifterna kan förvirra många är att effekten kan vara hög – och därmed leda till effekttoppar och högre effektavgifter – samtidigt som elpriset är lågt.  

Spotpriset på el sätts utifrån tillgång och efterfrågan. Låga priser kan till exempel därför uppstå när det finns gott om el från förnybara källor som vind och sol. Hur belastat elnätet är avgörs däremot av den totala effekten, det vill säga hur mycket el som används samtidigt i det lokala nätet. 

Låga elpriser sammanfaller ofta med låg belastning i elnätet – men långt ifrån alltid. Hushåll med kvartsprisavtal kan idag använda sig av tjänster som automatiskt ser till att de använder el när elpriset är lågt. När effektavgifter införs finns dock en risk att besparingen äts upp av högre kostnaden för att ha använt mycket el vid fel tidpunkt. 

– Det finns något lite kontraproduktivt med det där, säger Peter Galyas. De som väljer smarta lösningar och kvartspris gör det ofta för att styra sin elanvändning till perioder på dygnet med lägre priser. Men om de billiga timmarna infaller på dagen under sommaren är risken stor att man laddar sin elbil med full effekt. Då skapas effekttoppar. Du kan vinna på kvartspriset – men samtidigt förlora på effektavgiften.

Vad påverkar effektavgiften?

En av de största effektbovarna är elbilsladdning, eftersom den tar många kilowatt i anspråk och pågår en längre tid. Att starta upp ett fritidshus inför helgen, eller att värma en bastu samtidigt som annan elanvändning pågår, kan också snabbt skapa effekttoppar. Samtidigt är det svårt att styra vissa aktiviteter till ”rätt” tidpunkt, eftersom hur och när effekttoppar räknas skiljer sig mellan olika elnätsbolag. 

– Bada bastu gör man när man vill och det är få som väntar med att sätta i gång den till sent på kvällen bara för att effektavgiften är låg. 

Vad kan du göra för att minska effektavgiften? 

De flesta laddboxar kan styras mot pris, men klarar inte att korrigera för effektavgifterna. Vissa har dock en så kallad ”effektvvakt”, som drar ner elbilsladdningen när den totala förbrukningen når en förinställd nivå. 

Att ladda bilen på natten, efter klockan 22, kan vara en åtgärd för att undvika effekttoppar. En annan kan vara att ladda på lägre effekt om man trots allt behöver ladda dagtid

Galyas menar dock att det är lättare att förbättra de automatiserade styrtjänsterna än att förändra konsumentmönster. 

– Att hjälpa de här kunderna som inte kan eller vill ändra sitt liv är en av sakerna vi vill göra med vår smarta styrtjänst Nätverka. Det är inte alla som varje dag kan sitta och titta på spotpriser och tänka på att man inte vill sätta på bastun samtidigt som man gör mat. 

Nätverka är en smart styrtjänst som både tar hänsyn till elpriser och effektavgifter. Den finns idag tillgänglig för kunder som har ett solcellsbatteri. 

– Ett batteri är lite som en schweizisk armékniv, säger Galyas. Det kan användas till många olika saker förutom att sänka effektavgifterna. För kunder som har kvartspris så anpassar Nätverka batterianvändningen efter elpriset. Och oavsett elkontrakt så kan alla med Nätverka tjäna pengar på att bidra till stödtjänster, det vill säga att hjälpa Svenska kraftnät att hålla elnätet i balans. Det är en viktig samhällsfunktion. Samtidigt effektiviseras hela elsystemet och behovet av att bygga nya kraftverk minskar. 

Så räknar elnätsbolagen sina effektavgifter

  • En del bolag beräknar medelvärdet av de tre högsta topparna per månad – och endast en topp per dag räknas, 
  • Andra bolag tillåter flera toppar per dag som inkluderas i månadsmedelvärdet.​
  • Även antalet effekttoppar som räknas kan variera, från en till fem beroende på nätägare.​ 
  • När på dygnet en effekttopp sker och hur prisbilden är vid just det tillfället gör att avgiften varierar. Hos vissa nätägare exkluderas så kallade låglasttimmar, då förbrukningen är låg, helt från effekttoppsberäkningen. Andra ger 50 % rabatt på kostnaden.​ 
  • Vilka dagar som räknas kan skilja sig åt. För vissa bolag är det bara vardagar som räknas, för andra är också helger inräknade när man ser över månadens effekttoppar.
  • Det finns också säsongsbaserade variationer. Vissa elnätsägare har till exempel effekttariffer som bara gäller under vinterhalvåret.