Tillsammans för en snösäker framtid
Vad gör man när själva grundförutsättningen för det man gör och älskar är på väg att förvinna? Med Vattenfall som Smart Energy Partner vill Svenska Skidförbundet nu förbättra sitt klimatarbete ytterligare. För att det ska finnas snö att åka på också för kommande generationer.
Dagens Nyheter publicerade nyligen en enkät där 26 vintersportstjärnor svarade på vad de såg som de största utmaningarna med deras respektive sport. En sak gick som en röd tråd genom enkäten. Allt fler åkare började se hur det förändrade klimatet de senaste åren påverkat möjligheterna att träna och tävla på det som ändå får sägas vara en grundläggande förutsättning för vintersporterna – snö.
Längdskidlandslagets Ebba Andersson sammanfattade läget:
– När man tänker på utmaningar kopplat till skidsporten här framöver är det svårt att inte nämna den snötillgång som blir alltmer begränsad, i och med de klimatförändringar som hela tiden sker.
Regerande OS-mästaren i storslalom Sara Hector kommenterade en utveckling som alltmer blivit vardag för henne och många av hennes kollegor både inom alpint och andra grenar inom skidförbundet.
– Nu ser man ju att det är väldigt många tävlingar som ställts in, det är tufft. Glaciärerna gick knappt att åka på i somras, det var riktigt, riktigt dåligt. Och i början av säsongen fanns inte snö för att köra tävlingar.
Vattenfall coachar skidförbundets klimatarbete
För att minska sitt koldioxidavtryck valde Svenska Skidförbundet Vattenfall som Smart Energy Partner. Man har till exempel hjälpt Svenska Skidförbundet att installera solpaneler på kontoren i Åre och Falun och arbetat för att göra det alpina landslagets träningsanläggning i Storklinten, utanför Boden, så klimatsmart som möjligt. Vattenfall har bland annat investerat i lösningar som mer energieffektiv belysning, laddstolpar för elbilar, elektriska snöskotrar och mer effektiva pistmaskiner, allt för att göra träning på hemmaplan så bra som möjligt, samtidigt som den påverkar klimatet så lite som möjligt.
Minst lika viktigt, kanske viktigare, har Vattenfalls roll varit som coacher. Inte för hur man ska få mest tryck i stakningen eller hur man bäst får med sig fart ut på flacken, utan för hur man bäst använder elen effektivt.
– Vi på Vattenfall kan energi, säger Vattenfalls klimatcoach Lasse Ejeklint, och vi kan också bidra till att minska förbundets miljöbelastning. Vi kan ta fram modeller som ledningen kan sätta upp mål utifrån och sedan följa upp. Samtidigt måste det allra viktigaste arbetet göras av förbundet och klubbarna ute i landet. Hur kan de enskilda klubbarnas lokaler bli bättre? Vilka enkla saker kan de göra för anläggningen i stort?
För Svenska Skidförbundet fungerar Vattenfall som både inspiratör och bollplank, inte minst i inledningsskedet.
– När vi började arbeta med vårt klimatavtryck visste vi inte riktigt var eller hur vi skulle starta, då kunde Vattenfall vara vår ledstjärna och hjälpa oss med hur vi skulle tänka kring energieffektivisering av våra lokaler, transportmedel och träningsläger, säger Kalle Olsson Bexell.
Snöbristen inverkar på egentligen alla nivåer av vinteridrott, från de som tävlar om viktiga världscuppoäng i Davos, Kitzbühel och Åre till de kämpande klubbarna på lokal nivå och motionärerna som i maklig takt tar sin helgtur med termos fylld av varm choklad. Alla drabbas när snön uteblir, elitidrottarna märker bara förändringarna först och tydligast.
Få atleter på elitnivå blir lika påtagligt påverkade av klimatförändringar som landslagsåkare inom vintersport och det gör självklart också att de är medvetna om problemen – och agerar för att minska dem.
– Vi vill göra vårt, säger Svenska Skidförbundets hållbarhetschef Kalle Olsson. Om vi åker på träningsläger utomlands ser vi till att vi stannar på varje ställe under längre tid i stället för att flyga fram och tillbaka till olika platser. Vi ser över var och hur vi bor. Vi tänker på vad vi äter.
Den största klimatboven för skidförbundets olika landslag är tveklöst transporterna, många av idrottarna har över 200 resdagar per år, samtidigt gäller det att se över i princip alla delar av verksamheten.
– Resor. Mat. Boende. Träningsläger. Lokaler. Snöproduktion. Allt påverkar, säger Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall.
Konkreta mål är vägen framåt
Alpina landslaget gick i bräschen för Svenska Skidförbundets alla landslag med målet att halvera sina klimatavtryck, men övriga landslag följer alltmer efter. Oavsett om man åker utför eller på längden påverkas man ju av läget.
– Alla ser vad som är på väg att hända, säger Olsson Bexell. Det här är frågor och problem vi tillsammans måste hantera. Och som vi oroar oss för.
Den gemensamma kraften i Svenska Skidförbundens alla grenar tror Lasse Ejeklint är en nyckel. Det är lättare att utvecklas tillsammans.
– Det gäller att se var korsbefruktningar kan uppstå, menar han. Vad kan man lära sig och kopiera från vårt arbete i till exempel Storklinten? Vad kan man till och med förbättra? Vi vill hjälpa med målsättningar, stöd och uppföljning.
Svenska Skidförbundet har både övergripande mål för verksamheten, men vill också inspirera de enskilda sporterna hela vägen ned på föreningsnivå. I sin hållbarhetsrapport har man nu satt målet att minska koldioxidutsläppen med tio procent per år och man gör bokslut över det totala klimatavtrycket varje år. Skidförbundet ska också, med stöd från Vattenfall, ta fram nya uppdaterade mål för klimatarbetet, samt förslag till olika aktiviteter, bryta ner dem och utse ansvarig för respektive mål inom skidförbundet.
En del av samarbetet handlar om utbildning, som ska vara en återkommande aktivitet. Efter pandemin behövs en nystart, där såväl åkare som annan personal, tillsammans ska hitta vägar för att nå målen.
Att göra målen så konkreta som möjligt är ett sätt att tydliggöra förbättringarna som förhoppningsvis kan uppnås. Ett exempel är den inhemska Smart Energy Cup, där man under ett drygt dussin tävlingar mäter hur stora klimatavtryck en tävling innebär – för att sedan kunna se över hur man ska kunna minska dem.
– Läggs numeriska mål upp utifrån verklig data är chansen större att du också når målen, menar Björn Sandström, elitskidåkare och klimatkonsult på Gidås, i rapporten. Det är så elitidrottare jobbar för att nå framgång och det är så vi måste jobba med klimatarbetet.
Viktigt både för klimatet och folkhälsan
Vad Vattenfall och Svenska Skidförbundets engagemang i de här frågorna i grund och botten handlar om är sportens överlevnad. Går det inte att garantera tillgång på snö går det självklart inte heller att hoppas på pallplaceringar i slalom, nagelbitande femmilar eller OS-guld i stafett som för evigt lever vidare i folksjälen.
– Häromveckan såg jag ett nyhetsinslag om att det finns hundratals tidigare skidanläggningar runtom i Europa som nu tvingats läggas ned och har förvandlats till spökstäder, berättar Lasse Ejeklint. Medvetenheten om problemen växer, folk inser att vi närmar oss en ”tipping point” för om vi ska kunna nå målen om 1,5 graders höjning.
Breddar man perspektivet är det samhällsfrågor det handlar om. Klimatet är en del, men utan en snösäker framtid försvinner också en möjlighet för många att röra på sig. Även om skidförbundets landslag hör till en liten elitsatsande skara slår klimatförändringarna också mot bredden. De som ser fram emot sportlov och friluftsdagar i något annat än underkylt regn behöver självklart också snö.
En snösäker framtid är helt enkelt också en fråga om folkhälsa.
– Många av de aktiva är väldigt medvetna om och engagerade i de här frågorna, dels för egen del, dels för kommande generationer, säger Kalle Olsson Bexell. Alla vi som bryr oss om de här sporterna vill väldigt gärna att ungdomar i framtiden ska kunna få uppleva olika aktiviteter på snö.
