Ett av världens första slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Forsmark
Med kärnkraft kommer oundvikligt avfall, men till skillnad från de flesta andra länder har Sverige genom Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, både tekniken och en plats för att säkert ta hand om det använda kärnbränslet. Vi har besökt det pågående arbetet med kärnbränsleförvaret – i svenska Forsmark.
Vid platsen där Sveriges första slutförvar för högaktivt kärnavfall byggs pågår intensiv aktivitet. Byggmaskiner gräver upp omfattande grushögar. Människor i hjälmar och fluorescerande gula västar vandrar omkring, pekar och hugger tag i saker som ska göras.
Precis vid mynningen av den kanal som för in kylvatten till Forsmarks närliggande kärnkraftverk har uppförandet av ett brofäste påbörjats, bron ska på sikt föra kärnavfallet den sista lilla biten fram till förvaret. I närheten, vid vattenbrynet mot Östersjön, planeras en ny strandlinje. På en annan del av området har ett stort hus för geologer och kemister uppförts.
I övrigt pågår mest en utjämning av marken, där jord, grus och stenar plockas upp och används för att plana ut terrängen. Bland annat ska en liten göl fyllas igen. Där fanns tidigare sällsynta grodor som har haft sitt habitat här, men nu flyttats till liknande förutsättningar lite längre in i den närliggande skogen. Ett antal tester har utförts för att säkerställa att amfibierna ska kunna leva och fortplanta sig också i sin nya miljö. Inget lämnas åt slumpen.
Områdets yta är i sig imponerande, det mäter hela 24 hektar, men det mest intressanta med platsen är ändå det som ännu inte riktigt finns. När ytan är förberedd och klar ska drygt 400 hektar lagerutrymmen anläggas under marken här, med start 2027. Målet är att slutförvara det använda kärnbränslet som producerats av de tolv svenska reaktorerna, på drygt 500 meters djup.
40 år av forskning och teknikutveckling
Det är inte bara områdets storlek som är svindlande omfattande, även tidsperspektiven för bygget är knappt greppbara. Utgrävningen av de sammanlagt sex mil tunnlar som ska binda samman förvaret under markytan kommer ske i etapper fram till 2080-talet. Deponeringen kommer att kunna påbörjas under 2030-talet och parallellt med att det sker sprängs nya tunnlar ut i separata driftområden.
Bygget påbörjades officiellt i januari 2025, men arbetet fram till dess har varit desto längre, inte minst på grund av utdragna tillståndsprocesser. Redan 2011 skickades ansökan från Svensk Kärnbränslehantering (SKB) in om att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Först 2022 godkändes ansökan av den svenska regeringen.
– Under tiden då vi väntat på beslut har vi fortsatt att jobba med teknikutveckling och optimering, säger SKB:s vd Stefan Engdahl. Vi har kunnat fortsätta forska och utveckla lösningar som behövs för att klara vårt uppdrag: att hantera och slutförvara driftavfall, rivningsavfall och använt kärnbränsle från våra ägare.
Tre skyddande barriärer
Det använda och högaktiva bränslet som används inom kärnkraften som ska slutförvaras i Forsmark har, fullt förståeligt, krävt avancerade lösningar. Den så kallade KBS-3-metod som har utvecklats av SKB sker i tre steg.
Det första är att avfallet kapslas in i kapslar av koppar – längd fem meter och omkrets en meter – som sedan svetsas igen. Cirka 6 000 sådana kopparkapslar ska få plats i slutförvaret, med plats för två ton avfall i varje. Mängden avfall som ska slutförvaras är beräknat på det existerande kärnavfall, det vill säga att förvaret motsvarar det avfall som finns eller kommer produceras av de befintliga reaktorerna i Sverige. Tillkommer ny kärnkraft kommer också ett nytt slutförvarssystem att behövas.
Det andra steget är att kapslarna omsluts av så kallad bentonitlera, en kraftfullt vätskeabsorberande vulkanisk aska som bland annat används i kattsand och smink. Bentonitens egenskaper tar upp eventuella rörelser i berggrunden och minimerar riskerna för att vatten ska nå kopparkapslarna.
Det tredje steget är den omgivande berggrunden i Forsmark som isolerar avfallet och har egenskaper som passar särskilt bra för ändamålet.
– Sverige har generellt sett en väldigt bra kristallin berggrund, så för oss har det helt enkelt handlat om att hitta berggrunden med rätt förutsättningar för att placera slutförvaret på. Här i Forsmark finns det urberg med väldigt få sprickor och med den kvalitet som vi behöver.
En kristallin berggrund består av hårda, mineralrika bergarter som granit och gnejs, där mineralerna bildat ett fast, kristalliskt nätverk.
Kommunikation och transparens viktigt för att skapa acceptans
En annan viktig del i arbetet har varit att bygga tillit i kommunen som SKB verkar i. Acceptansen i området är stort för slutförvarsbygget, hela 86 procent av kommuninvånarna i Östhammars kommun är positivt inställda. Bakom de höga siffrorna tror Engdahl ligger beslut att involvera lokalbefolkningen och stor transparens.
– SKB är ett företag som har haft ett långsiktigt fokus på den här typen av frågor, vi vill skapa tillit för vår verksamhet i samhället. Och det händer inte bara, utan det behövs insatser och aktivt engagemang. Allt från att man träffar medborgarna vid olika tillfällen, till att man har andra typer av kommunikation och informationsinsatser. Vi har haft utställningar, vi har bjudit in lokalbefolkningen att besöka våra anläggningar. Att bygga acceptans och involvera människor i närheten är ingenting man gör på en vecka eller två eller ens ett år, utan långsiktigt.
Politiska åtgärder bakom slutförvaret
En av anledningarna att förutsättningarna för slutförvar är så bra i just Sverige handlar inte bara om berggrund – utan lika mycket om politiska åtgärder. Olyckan vid kärnkraftverket i Three Mile Island-verket vid Harrisburg i Pennsylvania 1979 skapade en försiktighet hos den svenska staten. Som en följd kom det statliga krav på att alla svenska reaktorägare för att få starttillstånd så ska man också på ett tillförlitligt sätt hantera slutförvar för kärnavfallet. Lösningen blev geologisk slutförvaring och att ägarna avsatte en avgift till en fond, vars ekonomiska medel skulle användas till förvarsbyggande.
– Den typen av krav gör att man kommer i gång tidigt, vilket vi också gjorde här i Sverige konstaterar Stefan Engdahl. Vi har under mer än 40 års tid utvecklat den så kallade KBS-3-metoden, med tre tydliga skyddsbarriärer. Det som händer nu är att flera länder anammar SKB:s metod när de tittar på frågan kring slutförvar i sina länder.
Läs mer om kärnkraft
Ny kärnkraft i Sverige
Så fungerar kärnkraft
Så påverkas miljön av kärnkraft
SMR - Små kärnkradftsreaktorer