Hur fungerar klimatkompensering?
För bara 900 kronor kan genomsnittssvensken klimatkompensera hela sitt årliga klimatfotavtryck. Men hur funkar klimatkompensering – och är det inte bara ett sätt att köpa sig fri från sin klimatångest?
Precis som det alpina skidlandslaget har många svenskar börjat fundera över sina vanor och sitt klimatavtryck. Det faktum att vi står inför oundvikliga klimatförändringar har också gjort många villiga att ändra sina liv till förmån för klimatet. Ett begrepp som hörs allt oftare är klimatkompensation, men vad är det egentligen?
Klimatkompensera som privatperson
Jo, att klimatkompensera innebär att kompensera för sina egna CO2-utsläpp genom att köpa så kallade växthusgasemissionsreduktioner, som finansierar projekt som leder till minskade utsläpp någon annanstans i världen. Klimatet är som bekant globalt och genom att klimatkompensera kan du göra något för medmänniskor på andra delar av klotet. Att klimatkompensera betyder däremot inte att dina egna utsläpp minskar. Därför är det viktigt att tänka på klimatkompensation som ett komplement till andra åtgärder, inte som ett sätt att köpa sig fri.
– Du kan inte klimatkompensera och sedan resa tio gånger mer. Då får vi inte den klimateffekt som vi faktiskt önskar. Men det är alltid bra att klimatkompensera för det man inte kan eller vill förändra, säger Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall.
Få koll på dina klimatavtryck
Hon menar att det är viktigt att se det som en trestegsraket, där det första steget handlar om att vara medveten om sitt egna klimatfotavtryck. Det finns till exempel appar som räknar ut ditt klimatavtryck. Efter det gäller det att fokusera på vad du kan göra för att minska ditt avtryck.
– Det kan vara energieffektivisering, att välja andra sätt att resa, att välja fossilfri energi, säger Helle Herk-Hansen.
– Och när du har gjort det har du fortfarande ett klimatavtryck och då är klimatkompensation en bra möjlighet.
Bidra till mer förnybar energi i andra länder
Om du väljer att klimatkompensera kan du stödja projekt som exempelvis solenergi i Thailand, energieffektiva spisar i Rwanda eller solkokare – anläggningar för matlagning som drivs av solenergi och som ersätter kolspisar – i Kina. Ju mer vi kompenserar desto större effekt får det eftersom man ersätter fossil energiproduktion med mer förnybart i länder där det verkligen behövs, och där vi i Sverige köper många produkter från.
– Alla våra projekt handlar om energi. Framförallt så bidrar du till projekt inom sol- och vindkraft, men det finns många organisationer som man kan klimatkompensera igenom där en del kanske planterar skog i stället, säger Helle Herk-Hansen.
Många företag börjar nu också få upp ögonen för klimatkompensationer. Ett exempel på det är hamburgerkedjan Max vars hela meny är klimatpositiv. Det innebär att de klimatkompenserar med trädplantering till 110 procent. På så vis blir menyn inte bara klimatneutral utan till och med klimatpositiv.
Bidrar till FN:s hållbarhetsmål
Samtliga projekt som Vattenfall stöder är certifierade av tredje part. Till exempel Gold Standard som kontrolleras av bland andra WWF och säkerställer, förutom reducerade CO2-utsläpp, att lokalbefolkningen gynnas genom exempelvis ökade arbetstillfällen men också genom att skydda natur eller biologisk mångfald på plats.
– Att klimatkompensera är ett superbra sätt att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, men jag tycker att det är under förutsättning att man först gör ett försök att minska sitt eget klimatavtryck, avslutar Helle Herk-Hansen.
