Utesäsongen förlängs med ett växthus runt huset

Hemma hos Roja Brimalm och Johan Holmstedt räcker det att vårens första solstrålar ligger på i februari för att temperaturen i trädgården ska stiga till 20 grader. Det är en behaglig temperatur för en kaffe på terrassen.

– Vi ville bygga ett naturhus för att få ett medelhavsklimat, då vi får mycket kortare vintrar och längre odlingssäsong. Förhoppningsvis gör vi också ett mindre klimatavtryck då vi har vårt eget kretslopp.

Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad där boningshuset omges av ett växthus. Rojas och Johans hus är ett av flera naturhus som är ritat av Tailor Made Arkitekter i Göteborg.

– Att ha ett utrymme som är skyddat från väder och vind och som är varmt, utan att vara uppvärmt, är nästan att betrakta som en större boarea stora delar av året, säger Anna Nilsson, arkitekt på Tailor Made.

Växthusen värms alltså inte upp. 
– Det vore inte klimatsmart. All uppvärmning sköts av solstrålar, säger Anna Nilsson.

Därför blir det inte för varmt

Men om det blir 20 grader i februari, hur varmt blir det då i växthusen i juli?

– Det är faktiskt det första folk brukar fråga oss! ”Blir det inte väldigt varmt?” Svaret är att till slut blir det den temperatur det är ute. Värmen stiger ju uppåt, så man brukar bygga med nock och luckor där varm luft kan strömma ut vid behov. Det håller temperaturen på en bra nivå. Men man kanske ändå väljer att lägga sovrum på bottenplanet, till exempel.

Något annat många förknippar med växthus är fukt. På plantskolor och i handelsträdgårdar duschas planteringarna. I naturhusen är problemet snarare det omvända, berättar Anna Nilsson. Husen byggs med kretslopp för antingen allt vatten och avlopp, alternativt för gråvatten från dusch och tvätt. Spillvattnet går ut i växtbäddar och odlingar. Tack vare ett högt kväve- och fosforinnehåll kan man få ut stor skörd på begränsade ytor. Det är särskilt lämpligt för ettåriga växter och grödor som tomat och gurka. Även annars exotiska sorter som mandel, mango och melon går att odla i växthus.

– Många av de som är intresserade av att bygga naturhus har ett stort miljö- och hållbarhetsintresse, parat med ett slags innovatörsanda, säger Anna Nilsson.

Kräver bygglov för stor yta

Att bygga ett hus i ett växthus är en än så länge ovanlig lösning. I detaljplanerat område får man sällan bygglov för tillräckligt stor yta, eftersom det som avgör boarean är husets ytterkonturer. Den blir stor, 300-400 kvadratmeter för ett bostadshus på 150-180 kvadrat. Det kostar också extra. Det 400 kvadratmeter stora skal till Roja Brimalms och Johan Holmstedts hus i Vadstena, kostade exempelvis cirka 2 miljoner kronor.

Även om bostadshuset omgärdas av ett växthus där värmen stiger när solen ligger på måste det i sig leva upp till de energikrav som plan- och bygglagen ställer på bostadshus. Ett ovanligare alternativ, men ett som också prövats, är att glasa in en befintlig byggnad.

– Det som är bra när man bygger både kärnan och växthuset samtidigt är att man kan planera för exempelvis takterrasser. Man vill ha användbar mark- och golvyta i växthuset för att kunna odla, säger Anna Nilsson.

Solceller på taket ger el – och skugga

Tailor Made Arkitekter inkluderar solceller i sina projekt. Dels är det ett sätt att förbättra byggnadernas energiprestanda. Dels är det ett sätt att ge nödvändig skugga till växthusen.

– Solceller i glas har utvecklats mycket. Ett växthus måste skuggas på något sätt. Ofta gör man det med växter, till exempel vindruvsrankor, vid taket. Men solcellerna bildar som fläckar i glaset, det funkar jättebra även för att ge skugga.

 

 

Hur miljövänligt är det att bygga hus i växthus?

– Att bygga nytt är aldrig ett bra beslut för miljön. Att använda befintlig bebyggelse och att återanvända det byggmaterial som finns är det bästa. Men om man bestämmer sig för att bygga en villa kan den villan ha ett mindre fotavtryck på klimatet. Dels beror det på vilka byggmaterial man väljer. Bygger man också med solceller och ett kretslopp där man roterar det avfall som produceras på plats är det positivt. Den typen av lösningar, där avloppsvatten och annat avfall ses som resurser, måste vi nå fram till.

Mer om naturhus

• Konceptet där ett boningshus (”kärnan”) omgärdas av ett växthus (”skalet”) utvecklades på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. I boken ”Naturhus” (2021) skriver journalisten Marie Granmar om hans vision och de som har följt i hans fotspår. Tekniska lösningar och materialval för åtta svenska naturhus återges i detalj.
• Uppvärmningsbehovet för naturhus minskar med 25-30 procent, enligt olika studier. I genomsnitt är det 5 grader varmare i växthuset, sett över hela året. Störst är skillnaden i maj. En studie vid Karlstads universitet visade att solvärmen minskar uppvärmningsbehovet främst under vår och tidig höst.