Så får du hjälp att hantera din klimatångest

Varje dag möts vi av nyheter om klimathotet. Det är inte konstigt med tanke på hur läget i världen ser ut, men ett ständigt flöde av negativa förutsägelser om framtiden påverkar förstås också hur vi mår. En rapport från Vattenfall visade nyligen att hela 69 procent av de tillfrågade är ganska eller mycket oroliga över klimatet. Och störst är oron bland unga.

Några som har funderat mycket på denna utveckling är de norska psykologerna Ragnhild Nilsen och Knut Ivar Karevold. Tillsammans med två kollegor har de startat Institutet för klimatpsykologi i Oslo, där man undersöker hur samtalet om klimatet formar hur vi känner, tänker och agerar. På senare år har de följt framväxten av en rad nya tillstånd kopplade till klimatfrågan, varav klimatångest är ett av de mest centrala.

– Klimatångest är en väldigt vanlig känsla. Att man har ångest över vad som ska hända med framtidens klimat. Det är en av många olika reaktioner. Vissa tycker att problemet är så stort att de blir apatiska eller känner sig utsatta för en klimatorättvisa. Andra blir deprimerade, trötta, arga eller känner skam, säger Knut Ivar Karevold, doktor i psykologi.

Ångest gör oss förlamade och passiva

När man talar om klimatångest är det viktigt att skilja mellan rädsla och ångest, menar de. Rädsla är en naturlig reaktion på en fara och kan vara bra för att klara av hotfulla situationer. Medan ångest är mer subjektivt och irrationellt – som när vi får ångest av öppna platser eller av att flyga – och leder till en konstant aktivering av hjärnans alarmsystem.

– Därför kan ångesten ofta bli mycket större än själva faran. Det är ett problem då ångest är ett förlamande tillstånd som gör oss passiva. Dina känslor påverkar ju andra och om väldigt många känner ångest så förändras inget. Dessutom förstärks ångesten av föreställningar som inte är baserade på fakta, säger Knut Ivar Karevold.

En stor orsak till att allt fler människor lider av klimatångest, menar Ragnhild och Knut Ivar, är den dystopiska rapporteringen i media. En undersökning har visat att närmare 80 procent av artiklarna om klimatförändringar i nationell och internationell press i dag är negativa. Trots att det sker fler positiva framsteg på området än någonsin tidigare.

– Nyheter drivs av konflikt. En hållbar innovation blir sällan omskriven, det är först när man kan fokusera på något farligt eller extremt som det blir en nyhet. Det ger en skev fördelning av fakta. Våra känslor skapas av vad vi ser och hör, så om vi bara dränks av negativa bilder väcker det ångest snarare än engagemang, säger Ragnhild Nilsen, doktor i psykologi.

Positiva framsteg stärker viljan att agera

Här kan alltså positiva exempel och förebilder på klimatområdet göra större nytta. Detta ska inte tolkas som ett uttryck för att förminska problemen, utan tvärtom som ett effektivt sätt att inspirera och mobilisera fler till att göra konkreta förändringar. Oavsett om det handlar om att äta mer klimatsmart, resa mer hållbart eller välja fossilfri energi.

– Det är en väldigt stark drivkraft inom psykologin: att gå från känsla till handling. Etiska handlingar kan lindra din ångest. När du agerar frigörs hormoner som ger upphov till glädje, frid, mening, gemenskap – och snart tar dessa känslor över, säger Ragnhild Nilsen.

Vi som bor i Norden har unika möjligheter att ta det här steget, påpekar psykologerna. Vi har en hög ekonomisk och social hållbarhet, samtidigt som vårt samhälle är byggt på demokrati och ömsesidigt förtroende. Därför kan vi gå upp på kommunens kontor och säga precis vad vi tycker, eller snabbt sprida vårt engagemang till vänner och kollegor.

– I fattiga länder finns så många sociala problem att man främst har fokus på att överleva. Då blir avståndet till att påverka klimatet givetvis längre. Men här i Norden har vi utmärkta förutsättningar att både hantera vår klimatångest, minska våra utsläpp och dessutom bli goda förebilder för resten av världen, säger Knut Ivar Karevold.

Viktigt att skapa faktabaserade känslor

Näringslivet spelar en avgörande roll i dessa processer. Ragnhild och Knut Ivar betonar att företag har en väldigt stor påverkan på sina kunders hälsa och att fler borde ta fasta på det. Att liera sig med goda aktörer kan både reducera ångesten och stärka engagemanget.

– Jag tror det är oerhört viktigt att enskilda individer får ta ett stort företag i handen. Det blir en fin allians, lite som en snäll förälder. Står du ensam mot världen känner du dig attackerad, men som en del av en gemenskap blir du så mycket starkare, säger Ragnhild Nilsen.

Framför allt vill de lyfta betydelsen av faktabaserade känslor. I stället för subjektiva åsikter eller spekulationer kring klimatet, borde vi fokusera på objektiv kunskap och hjälpa folk att upptäcka alla de nya innovationer som tar oss mot fossilfrihet.

 – Vattenfall är ett föredöme när det gäller att visa på positiva framsteg, säger Knut Ivar Karevold. Jag hoppas att fler företag följer efter. Då kan vi skapa mer realistiska bilder av framtiden och hur vi tillsammans kan göra den bättre – inte bara få ångest av nyheterna.

3 sätt att lindra klimatångest enligt psykologerna

1. Agera. Att gå från känsla till handling hjälper oss att känna glädje och meningsfullhet.
2. Se framstegen. Positiva bilder av framtiden minskar oron och stärker engagemanget.
3. Känn gemenskap. Liera dig med företag och andra aktörer som tar ansvar för klimatet.