Ökat engagemang och flera klimataktioner i den alpina toppidrotten

Det har, som vanligt, varit en spännande inledning på vinterns alpina säsong. Amerikanskan Mikaela Schiffrin har fortsatt dominera damernas teknikgrenar och världscupen totalt, på herrsidan har schweizaren Marco Odermatt varit nästan lika dominant. För svenskarna var inledningen trög, men den senaste månaden har OS-mästarinnan i storslalom Sara Hector visat gryende form med pallplatser både i paradgren och, för första gången, också i slalom.

Nästan lika mycket har hänt vid sidan av pisten. Vid slalomtävlingen i österikiska Gurgl i slutet av november genomförde klimataktivister en uppmärksammad aktion där de hällde ut ett orange pulver i målområdet och skapade ett avbrott för åkarna. 

Åkare i protest mot FIS

Ett flertal åkare, däribland just Hector och Shiffrin, har också skrivit under en insamling mot det egna internationella förbundet FIS där organisationen Protect Our Winters menar att FIS inte gör tillräckligt mycket i sitt klimatarbete. De aktiva har dessutom författat en egen skrivelse till FIS där de kräver åtgärder för att lindra vintersporternas klimatpåverkan och bättre anpassning till rådande väderförhållanden.

Bakgrunden är enkel. Smältande glaciärer och minskad snötillgång i fjällområden är en realitet. Inga märker det tydligare än de som lever allra närmast den utvecklingen och kan se den på flera platser runtom i världen varje vinter. 

– Det är en jättestor skillnad mot när jag började 2009 och var ute på glaciärer, och även när jag var lite yngre och var i Alperna, sa Sara Hector till Expressen inför säsongen i höstas. Glaciärerna ser helt annorlunda ut nu, det är verkligen något som man slås av nästan varje år man kommer upp och känner ”shit”. Det blir mindre och mindre snö.

Även hela vinteridrottens själva flaggskepp – de olympiska vinterspelen – påverkas av klimatförändringarna. I slutet av 2022 meddelade den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) att de skjuter upp valet av arrangör för kommande mästerskap, eftersom man mer noggrant behöver utreda hur klimatet påverkar spelens framtid och säkerställa att värdstäderna för framtidens spel ska kunna uppvisa en medeltemperatur i februari under nollan. 

Vill halvera utsläppen

Med det ganska dystra utgångsläget har engagemanget inom den alpina elitidrotten ökat. 2016 stod det svenska landslaget för fyra gånger mer koldioxidutsläpp än den genomsnittliga svensken och inledde en satsning på att halvera sina utsläpp. Dit har de inte riktigt nått än, men de gör allt de kan. Sara Hector har till exempel flyttat till Österrike för att slippa flyga fram och tillbaka mellan tävlingar i Alperna och träningar i Sverige. För henne är skillnaden under de senaste åren påtaglig. 

– Nu ser man ju att det är väldigt många tävlingar som ställts in, berättade hon för Vattenfall inför förra årets säsong. Det är tufft. Glaciärerna gick knappt att åka på i somras, det var riktigt, riktigt dåligt. Och i början av säsongen fanns inte snö för att köra tävlingar.

Vad kan den alpina idrotten göra för att anpassa sig då?

Vattenfalls klimatcoach Jens Berggren menar att Vattenfall kan hjälpa förbundet till att minska sin påverkan genom att ta fram modeller man kan sätta mål utifrån och sedan följa upp. Samtidigt måste frågorna drivas framför allt av nationella och internationella förbund och de lokala klubbarna.

– Hur kan de enskilda klubbarnas lokaler bli bättre? Vilka enkla saker kan de göra för anläggningen i stort? På en högre nationell och internationell nivå behöver man se över alla de saker som påverkar inför och under världscupen. Hur reser man mellan tävlingarna? Vad äter man? Hur och var har man träningsläger? Vilka lokaler använder man och hur klimateffektiva är de? Allt påverkar, säger han.

Organisationen Protect Our Winters är inne på liknande resonemang. De menar att FIS borde inleda säsongen senare, se över tävlingskalendern för att minska resorna och inte minst vara mer transparanta i sitt miljöarbete. 

Sara Hector har med hjälp av Vattenfall klimatanpassat sitt hus i Åre. 

– Jag tycker att det är viktigt med miljö, men det är också viktigt att hitta en balans som fungerar i det liv man lever. Vi försöker att bidra på ett sätt som fungerar för oss. Vi har till exempel använt oss av delvis återvunnet material till grunden, kök och isolering, har hon tidigare berättat för Vattenfall.

Som många andra vinteridrottsentusiaster, både i den för folkhälsan centrala bredden och eliten, är hon oroad över klimatförändringarna. Samtidigt som hon ska fortsätta att leverera på högsta nivå under tävlingarna.  

– Det är lite dubbelt, berättade hon för Svenska Dagbladet under fjolårets säsong. Man kan verkligen försöka klimatkompensera och det gör vi också, men det är ju inte samma sak som att inte göra avtryck alls, säger hon.

– Nu har jag ju flyttat ner till Österrike, det är bland annat för att minska på resorna. Mycket går också att göra digitalt nuförtiden. Men för att vara med i toppen i den här sporten går det inte att sluta resa helt.