"Fuktskador är en av de vanligaste orsakerna till en ohälsosam inomhusmiljö"

Orsakerna till att människor mår dåligt av sin inomhusmiljö är ofta svåra att identifiera eftersom effekter på hälsan kan komma flera år senare. Forskare varnar för att det är lätt att vänja sig vid symptomen och inte tänka på att det hänger ihop med inomhusmiljön.

Marie-Louise Luther arbetar bland annat med att öka kunskapen om innemiljö- och allergifrågor, och som rådgivare i dessa frågor. Vi ringde upp henne för att få en djupare förståelse för sambanden mellan hälsa och inomhusmiljö.

Hur skapas en dålig inomhusmiljö?

En väldigt vanlig orsak är att det finns någon typ av fuktskada. Det kan i sin tur skapa andra problem som till exempel att mögel bildas eller dålig lukt, vilket bidrar till en försämrad luftkvalité. En annan orsak till en ohälsosam inomhusmiljö är om ventilationen inte fungerar som den ska eller att det är dålig luftomsättning i byggnaden. Detta är ganska vanligt där det inte finns mekanisk ventilation, som i exempelvis villor. Det kan också bero på att det är för många personer i lokalen, vilket är vanligare i exempelvis skolor än hemmet, men är det trångbott kan det bli ett problem. Andra saker som påverkar luftkvalitén är slarv med städning och föroreningar utifrån som avgaser eller olika industriella föroreningar.

Vad är det i dålig inomhusluft som gör oss sjuka?

När det gäller fuktskador så har forskarna inte kommit fram till vad det egentligen är i den fuktiga luften som skapar ohälsosymptom. Man vet bara att det är ohälsosamt att bo i ett fukt- eller mögelskadat hus. Partiklar är en annan orsak, vilka kan komma från exempelvis städprodukter eller luftföroreningar utifrån, vilka innehåller irriterande ämnen och kemikalier som man sedan andas in och gör att man kan utveckla besvär.

Vad kan jag göra för att skapa en bättre inomhusmiljö hemma?

Det beror på om man vill förebygga en dålig inomhusmiljö eller åtgärda den som redan finns. Förebyggande saker kan vara att man inte röker hemma och att man testar sin ventilation. Man rekommenderar att luften byts varannan timme. Om man har ett mekaniskt ventilationssystem så kan det vara svårt att se, men det man kan göra är att hålla ett papper framför. Om det sugs fast fungerar det oftast bra.

Man kan också vara observant på om man känner en konstig lukt hemma eller tecken på fuktskador, och ta dessa på allvar. Finns det några tecken så bör man låta undersöka det närmare. Märker man att man mår dåligt så fort man kommer hem så ska man låta göra en medicinsk utredning och se om besvären kan vara kopplade till inomhusmiljön. Man kan även behöva göra en byggnadsteknisk undersökning och låta en skadekonsult göra en utredning och se vad exempelvis fuktskadorna beror på och vad man kan göra åt dem.

Hur får man ut det mesta av de produkter som finns på marknaden?

Luftrenare och liknande ser vi som komplement till din ventilation. I grunden så är det viktigt att ventilationen i huset fungerar, att städa ordentligt samt åtgärda fuktskador i första hand. Om man har fläktstyrt ventilationssystem eller produkter som luftrenare så är det viktigt med skötseln, till exempel att byta filter regelbundet, minst 1-2 gånger per år. Men det beror förstås lite på saker som hur känslig man är eller hur många som bor i huset. Det är särskilt bra att byta filter efter pollensäsongen, alltså ungefär i september. Men är man känslig eller lider av allergi så kan man byta oftare, gärna en gång i kvartalet.

Vilka symptom utvecklar man vid allergi på grund av dålig luft?

Det finns något som heter byggnadsrelaterad ohälsa. Det betyder att man kan få slemhinne- och luftvägssymptom som till exempel kliande ögon, täppt näsa, hosta, tung andning och återkommande luftvägsinfektioner. Hudsymptom förekommer också ibland, till exempel rodnad och irriterad hud, klåda och svullna ögonlock. Andra symptom är trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Dessa kan verka lite diffusa, men du kan försöka uppmärksamma om symptomen blir värre när du är hemma. Vistas man länge i fuktskadade byggnader så kan det i värsta fall ge uppkomst till astma eller andra luftvägssjukdomar som rinit eller bronkit.

Hur påverkas inomhusmiljön när utomhusluften blir alltmer förorenad?

Det kan nog bli ett problem om man inte tänker sig för när det kommer till stadsplanering. Storstäder blir ju alltmer trafikerade. Ett exempel på en hårt trafikerad gata är Hornsgatan inne i Stockholm, där husen dessutom är gamla utan mekanisk ventilation och i värsta fall med luftintagen ut mot gatan. Så när man bygger nytt borde bra ventilationssystem installeras med luftintag högt upp på baksidan av husen (den renaste sidan). Och helst inte bygga nära industrier och trafikerade gator, men det är ju lättare sagt än gjort!