Luftvärmepump för en hälsosammare inomhusmiljö

Luftvärmepumpen är mycket mer än bara en värmekälla. Den kan även användas som luftkonditionering och dess inbyggda filter renar luften från damm och skadliga partiklar.

Flicka i inomhusmiljö

Förorenad och torr luft

Fler uppmärksammar problemet med förorenad och torr luft - inte bara den vi andas utomhus men också att det finns farliga ämnen i inomhusluften. Faktum är att inomhusluften vanligtvis är flera gånger mer förorenad än utomhusluften. I Sverige vistas vi upp till 90 procent av vår tid inomhus på grund av vårt kalla klimat. Därför är det ännu viktigare att skapa en bra inomhusmiljö och ständigt förnya luften. Experter har till och med varnat för hur dålig luft kan ha en negativ påverkan på sömn, koncentrationsförmåga och prestation. Hälsa handlar alltså inte bara om kost och träning, utan även om kvalitén på luften du andas in.

En luftvärmepump tar bort dålig lukt

En annan aspekt av dålig inomhusmiljö är dåliga lukter som kan uppstå av olika anledningar. Du kanske lider av röklukt i din lägenhet eller dålig lukt från avloppet. En luftvärmepump har ett inbyggt filter som fångar upp damm och pollen och dessutom bidrar till att ta bort dålig lukt i huset på samma sätt som en luftrenare.

Olika pumpar gör detta på olika sätt. Till exempel använder Panasonic CZ 9 jonisering, där renande, negativa joner neutraliserar de ofräscha partiklarna som finns inomhus. Luften blir urladdad och frisk, precis som efter ett åskväder. Panasonic NE9-PKE-1 använder en annan teknik som kallas Nanoe-G, vilken effektivt eliminerar 99% av alla bakterier, virus och mögelsporer. Värmepumpen renar inte bara luften utan håller dessutom dessa skadliga mikropartiklar borta från möbler och minskar risken för uppkomsten av mögel på ytor.

Underhållsvärme får fritidshuset att må bättre

En annan av luftvärmepumpens funktioner är underhållsvärme. Ett misstag många begår är att stänga av värmen och lämna fritidshuset över vintern. När kylan sedan kommer och inomhustemperaturen blir mer ojämn ökar luftfuktigheten inomhus, vilket kan leda till fuktskador. När fukten i sin tur letar sig in i exempelvis möbler och väggar ökar risken för mögel, vilket bidrar till den välbekanta unkna lukt som många associerar med sommarstugor. Andra risker som uppstår i ouppvärmda hus är frostskador då kylan i värsta fall kan spränga vattenledningar.

Underhållsvärme innebär att du kan ställa in pumpens termostatinställning på en låg temperatur som motverkar att detta händer. Då går pumpen även upp på hög fläkthastighet för att skapa bättre luftrotation. Generellt ska inomhustemperaturen vara minst +5°C över utomhustemperaturen för att skapa ett bra inomhusklimat, men i många fall så räcker det med en inomhustemperatur på +5-10°C. Beroende på märke och modell kan en luftvärmepump ställas in på en underhållsvärme på omkring +8°C och +13°C. Kopplar du dessutom ihop värmepumpen med vår Smart Remote kan du kontrollera din värmepump oavsett var du är i världen. Du kan på så sätt även ändra från underhållsvärme till den komfortnivå du vill ha när du är på väg till stugan.

Luftvärmepump som avfuktare

Du kan också använda de flesta luftvärmepumpar som avfuktare. De fungerar bra i utrymmen som har hög luftfuktighet som i exempelvis en källare. Pumpen körs då på avfuktningsläge med svag kyla, och fångar upp till två liter vätska i timmen. Vid användning i värme- eller kylläge minskar normalt sett en luftvärmepump luftfuktigheten med 5-10 procent genom att luften cirkuleras.

"Fuktskador är en av de vanligaste orsakerna till en ohälsosam inomhusmiljö"

- Det är viktigt att tidigt uppmärksamma fuktskador eller symptom på ohälsa- och ta dessa på allvar, säger Marie-Louise Luther, ombudsman för innemiljöfrågor på Astma- och Allergiförbundet. Hon arbetar bland annat med att öka kunskapen om innemiljö- och allergifrågor, och som rådgivare i dessa frågor. Vi ringde upp henne för att få en djupare förståelse för sambanden mellan hälsa och inomhusmiljö.

Marie-Louise Luther, ombudsman för innemiljöfrågor på Astma- och Allergiförbundet

Orsakerna till att människor mår dåligt av sin inomhusmiljö är ofta svåra att identifiera eftersom effekter på hälsan kan komma flera år senare. Forskare varnar för att det är lätt att vänja sig vid symptomen och inte tänka på att det hänger ihop med inomhusmiljön.

Hur skapas en dålig inomhusmiljö? Vad är de bidragande faktorerna?

En väldigt vanlig orsak är att det finns någon typ av fuktskada. Det kan i sin tur skapa andra problem som till exempel att mögel bildas eller dålig lukt, vilket bidrar till en försämrad luftkvalité. En annan orsak till en ohälsosam inomhusmiljö är om ventilationen inte fungerar som den ska eller att det är dålig luftomsättning i byggnaden. Detta är ganska vanligt där det inte finns mekanisk ventilation, som i exempelvis villor. Det kan också bero på att det är för många personer i lokalen, vilket är vanligare i exempelvis skolor än hemmet, men är det trångbott kan det bli ett problem. Andra saker som påverkar luftkvalitén är slarv med städning och föroreningar utifrån som avgaser eller olika industriella föroreningar.

Vad är det egentligen i dålig inomhusluft som gör oss sjuka?

När det gäller fuktskador så har forskarna inte kommit fram till vad det egentligen är i den fuktiga luften som skapar ohälsosymptom. Man vet bara att det är ohälsosamt att bo i ett fukt- eller mögelskadat hus. Partiklar är en annan orsak, vilka kan komma från exempelvis städprodukter eller luftföroreningar utifrån, vilka innehåller irriterande ämnen och kemikalier som man sedan andas in och gör att man kan utveckla besvär.

Vad kan jag göra för att skapa en bättre inomhusmiljö hemma?

Det beror på om man vill förebygga en dålig inomhusmiljö eller åtgärda den som redan finns. Förebyggande saker kan vara att man inte röker hemma och att man testar sin ventilation. Man rekommenderar att luften byts varannan timme. Om man har ett mekaniskt ventilationssystem så kan det vara svårt att se, men det man kan göra är att hålla ett papper framför. Om det sugs fast fungerar det oftast bra.

Man kan också vara observant på om man känner en konstig lukt hemma eller tecken på fuktskador, och ta dessa på allvar. Finns det några tecken så bör man låta undersöka det närmare. Märker man att man mår dåligt så fort man kommer hem så ska man låta göra en medicinsk utredning och se om besvären kan vara kopplade till inomhusmiljön. Man kan även behöva göra en byggnadsteknisk undersökning och låta en skadekonsult göra en utredning och se vad exempelvis fuktskadorna beror på och vad man kan göra åt dem.

Hur får man ut det mesta av de produkter som finns på marknaden?

Luftrenare och liknande ser vi som komplement till din ventilation. I grunden så är det viktigt att ventilationen i huset fungerar, att städa ordentligt samt åtgärda fuktskador i första hand. Om man har fläktstyrt ventilationssystem eller produkter som luftrenare så är det viktigt med skötseln, till exempel att byta filter regelbundet, minst 1-2 gånger per år. Men det beror förstås lite på saker som hur känslig man är eller hur många som bor i huset. Det är särskilt bra att byta filter efter pollensäsongen, alltså ungefär i september. Men är man känslig eller lider av allergi så kan man byta oftare, gärna en gång i kvartalet.

Vad kan man få för typ av symptom om man håller på att utveckla ohälsa på grund av dålig luft?

Det finns något som heter byggnadsrelaterad ohälsa. Det betyder att man kan få slemhinne- och luftvägssymptom som till exempel kliande ögon, täppt näsa, hosta, tung andning och återkommande luftvägsinfektioner. Hudsymptom förekommer också ibland, till exempel rodnad och irriterad hud, klåda och svullna ögonlock. Andra symptom är trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Dessa kan verka lite diffusa, men du kan försöka uppmärksamma om symptomen blir värre när du är hemma. Vistas man länge i fuktskadade byggnader så kan det i värsta fall ge uppkomst till astma eller andra luftvägssjukdomar som rinit eller bronkit.

Storstäder blir alltmer trafikerade och tätbebyggda. Hur tror du att inomhusmiljön kommer att påverkas allteftersom utomhusluften blir alltmer förorenad som en följd av detta?

Det kan nog bli ett problem om man inte tänker sig för när det kommer till stadsplanering. Storstäder blir ju alltmer trafikerade. Ett exempel på en hårt trafikerad gata är Hornsgatan inne i Stockholm, där husen dessutom är gamla utan mekanisk ventilation och i värsta fall med luftintagen ut mot gatan. Så när man bygger nytt borde bra ventilationssystem installeras med luftintag högt upp på baksidan av husen (den renaste sidan). Och helst inte bygga nära industrier och trafikerade gator, men det är ju lättare sagt än gjort!