Fjärrvärme och miljön

Fjärrvärme bidrar till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle genom att använda restprodukter som spill från massa- och skogsindustri och avfall från verksamheter och hushåll som inte kan eller bör återvinnas. Tillsammans med bryter vi oss loss från fossila bränslen.

Illustration över historisk stadskärna där varje hur har egen värmepanna.

Då - en förorenad stad med fossil förbränning

Under första halvan av 1900-talet värmdes städerna upp med en kamin eller oljepanna i varje hus. Röken ur skorstenarna var mycket smutsig och ledde inte bara till stora utsläpp utan även en väldigt dålig luftkvalitet.

Illustration över en stad med ett värmeverk beläget vid stadens utkant.

Nu – bättre luftkvalitet och minskade utsläpp

Sedan 60-talet har omställningen till fjärrvärme gått snabbt. Nu sker förbränningen i en central anläggning utanför stadskärnan där röken även filtreras. När vi dessutom bytte ut fossila bränslen till förnybara och återvunna minskade koldioxidutsläppen drastiskt.

Illustration över en stadskärna med 100% fossilfri uppvärmning.

Snart – 100% fossilfri uppvärmning

Målet är att innan 2025 års slut använda enbart fossilfria bränslen i våra verk. För att även uppnå nettonollutsläpp senast 2040 jobbar vi för ett cirkulärt samhälle genom att ta tillvara på mer värme från lokala industrier, datorhallar och fryslager.

Graf över hur det fossila bränslet minskat i takt med fjärrvärmens utveckling

Från fossilt till förnybart

Fjärrvärmen är en viktig del av Sveriges värmeproduktion och kan inte ersättas helt med sol, vatten eller vindkraft. Det är därför avgörande att fjärrvärmeproduktionen är hållbar och inom en snar framtid helt fossilfri. Grafen visar hur bränslemixen för fjärrvärme har förändrats över tid. 2021 bestod den främst av biobränsle, exempelvis skogsindustrins restprodukter och byggavfall, samt återvunnen energi från avfall. Den lilla mängd fossilt bränsle som kvarstår kommer främst från osorterad plast och oljedrivna reservpannor.

Källa till grafen hittar du här
Lokala miljövärden från våra orter
Askersund

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 17,60 15,90 27,10 19,92 25,44
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 8 8 9 8,7 9,31
 NOx 0,40 0,40 0,47 0,48 0,50
 SO2 0,00 0,003  0,01 0,002 0,006

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Askersunds energimix  2023
 Återvunnen energi 15,17%
 Rökgaskondensering 15,17%
 Förnybart 77,86%
 Sekundära biobränslen 77,01%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,85%
 Övrigt 1,37%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 1,37%
 Fossilt 5,61%
 Eldningsolja 5,61%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Fisksätra

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 2 1 1,51 1,09 2,01
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 5 4 6 4,3 7,41
 NOx - - 0,48 0,47 0,3
 SO2 - -  0,03 0,03 0,001

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Fisksätras energimix 2023
 Förnybart 98,79%
 Bioolja och tallbeckolja 69,63%
 Förädlade biobränslen 28,39%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,77%
 Övrigt 1,21%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 1,21%
 Fossilt 0%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Gustavsberg

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 3,6 3,6 3,91 4 3,59
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 9 9 12 11,9 9,76
 NOx 0,32 0,31 0,29 0,21 0,19
 SO2 0,16 0,14 0,06 0,065 0,057

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Gustavsbergs energimix 2023
 Återvunnen energi 27,36%
 Industriell spillvärme 12,35%
 Bio-, deponi- och rötgas inklusive avfallsgas från stålindustrin 7,87%
 Rökgaskondensering 7,14%
 Förnybart 71,55%
 Sekundära biobränslen 43,95%
 Förädlade biobränslen 24,48%
 Bioolja och tallbeckolja 2,44%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,68%
 Övrigt 1,08%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 1,08%
 Fossilt 0%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Haninge, Tyresö och Älta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 3,5 3,8 3,38 3,69 4,08
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 6 6 6 7,1 8,25
 NOx 0,14 0,12 0,27 0,16 0,16
 SO2 0,02 0,02 0,03 0,023 0,011

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Haninge, Tyresö och Ältas energimix 2023
 Återvunnen energi 50,43%
 Returträ 42,50%
 Rökgaskondensering 7,53%
 Industriell spillvärme 0,40%
 Förnybart 49,57%
 Förädlade biobränslen 37,03%
 Sekundära biobränslen 6,54%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 3,89%
 Bioolja och tallbeckolja 2,10%
 Fossilt 0%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Knivsta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 26,4 14,8 21,14 24,6 29,16
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 12 10 8 11,4 9,3
  NOx 0,43 0,36 0,36 0,37 0,27
  SO2 0,18 0,09 0,09 0,2 0,076

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Knivstas energimix 2023
 Förnybart 90,18%
 Sekundära biobränslen 89,03%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 1,14%
 Övrigt 1,80%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 1,80%
 Fossilt 8,03%
 Eldningsolja 8,03%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Motala

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 9 5,2 16,02 6,99 10,42
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 7 7 8 6,9 7,64
  NOx 0,2 0,17 0,26 0,25 0,26
  SO2 0,01 0,002 0,02 0 0,002

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Motalas energimix 2023
 Återvunnen energi 18,86%
 Rökgaskondensering 18,86%
 Förnybart 79,40%
 Sekundära biobränslen 75,97%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 3,43%
 Fossilt 1,74%
 Eldningsolja 1,74%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Nyköping

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 11,2 13,5 18,76 18,46 16,44
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 4 5 5 5,7 6,32
  NOx 0,16 0,12 0,22 0,25 0,2
  SO2 0,01 0,01 0,02 0,014 0,005

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Nyköpings energimix 2023
 Återvunnen energi 45,84%
 Returträ 32,42%
 Rökgaskondensering 13,14%
 Bio-, deponi- och rötgas inklusive avfallsgas från stålindustrin 0,28%
 Förnybart 50,50%
 Sekundära biobränslen 46,86%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 3,64%
 Fossilt 3,66%
 Eldningsolja 3,66%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Storvreta

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 36 38,1 55,37 48,61 37,86
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 25 26 32 26,3 21,99
  NOx 0,47 0,45 0,62 0,55 0,36
  SO2 0 0 0 0 0,032

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Storvretas energimix 2023
Förnybart 92,49%
Förädlade biobränslen 92,22%
Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,28%
Övrigt 0,46%
El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,46%
Fossilt 7,04%
Eldningsolja 7,04%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Uppsala

  Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh (g/kWh)
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt ETS 186
 132
 135
 112 119
 CO2ekv enligt VMK* - förbränning 1 164
 133
 168,69
 158,21 139,49
 - varav utsläpp från mottaget restavfall -
 -
 -
 - 134,21
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 10
 7
 6
 4,2 4,12
 NOx 0,15 0,13 0,18 0,15 0,12
 SO2 0,06 0,01  0,02 0,006 0,004

 Uppsalas energimix 2023
 Återvunnen energi 69,96%
 Avfall 48,17%
 Rökgaskondensering 9,83%
 Returträ 4,77%
 Värme från värmepumpar 4,74%
 Industriell spillvärme 2,46%
 Förnybart 25,00%
 Sekundära biobränslen 12,63%
 Förädlade biobränslen 9,09%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 2,58%
 Bioolja och tallbeckolja 0,70%
 Övrigt 4,07%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 4,07%
 Fossilt 0,97%
 Eldningsolja 0,97%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Vänersborg

 Nyckeltal för levererad fjärrvärme i kg/MWh=g/kWh
  2019 2020 2021 2022 2023
 CO2ekv enligt VMK - förbränning 1 0,22 0,8 0,44 0,1 0,42
 CO2ekv enligt VMK - transport och produktion av bränslen 2 0 1 2 0,3 1,67
 NOx 0,26 0,31 0,07 0,01 0,04
 SO2 0,02 0,03 0,01 0,001 0,005

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan.
1 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
2 Redovisas i Vattenfalls kunders scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol.


 Vänersborgs energimix 2023
 Återvunnen energi 84,14%
 Industriell spillvärme 84,14%
 Förnybart 10,47%
 Bioolja och tallbeckolja 9,98%
 Förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,29%
 Förädlade biobränslen 0,20%
 Övrigt 5,38%
 Köpt hetvatten från annat fjärrvärmeföretag, förnybar eller återvunnen energi 4,93%
 El från kärnkraft till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution 0,45%
 Fossilt 0%

Observera att fel i avrundning kan resultera i att den totala summan kan vara något över 100%. Beräkningarna finns även på Energiföretagens webbplats.

Därför förbränner vi avfall

I Uppsala energiåtervinner vi avfall från hushåll och verksamheter som inte längre går att återanvända eller återvinna. Det är ett bra sätt att ta till vara på energi som annars skulle gå till spillo och är en viktig del i stadens cirkulära kretslopp.

Genom en effektiv reningsprocess blir utsläppen mycket lägre än att deponera, det vill säga lägga avfallet på hög. I Sverige deponeras mindre än en procent av vårt avfall tack vare energiåtervinning med fjärrvärme.

Vår avfallshantering utgår ifrån den så kallade avfallstrappan. Återanvända och återvinna – men helst inte använda alls.

Avfallstrappans 5 steg
1. Förebygga

Avfallstrappan visar att användning av material och resurser i första hand ska förebyggas. När det gäller energi så betyder det att vi ska vara så energieffektiva som möjligt i hela samhället och minimera vår energiförbrukning.

2. Återanvända

De resurser som vi ändå behöver använda ska återanvändas så mycket som möjligt. Det betyder att vi ska laga sådant som är trasigt i stället för att slänga och se till att det vi inte använder eller behöver längre kommer någon annan till nytta så långt det är möjligt.

3. Återvinna

När det inte går att använda längre så bör vi återvinna materialet. Det betyder att vi genom en process kan använda resurserna till något annat. Allt som lämnas in och sorteras på återvinningscentraler går till sådana processer, där glas blir till nytt glas, tidningar blir papper och plast kan bli nya förpackningar. Det finns dock en gräns för hur många gånger vi kan återvinna de flesta material och många material går idag inte att återvinna alls. All plast som sorteras ut av hushållen i Sverige går till exempel vidare till en anläggning som i sin tur sorterar ut det som går att materialåtervinna. Även verksamhetsavfall sorteras ut i olika fraktioner. Det som sorteras som brännbart är sådant som inte kan eller bör materialåtervinnas.

4. Energiåtervinna

Nästa steg i trappan är energiåtervinning. Det betyder att vi återvinner det som finns kvar: energin. Det gör vi genom förbränning. Fjärrvärme har styrkan att kunna återvinna sådant som ingen annan i samhället kan eller bör använda och göra det till värme och ibland även el. På så sätt får vi ut mesta möjliga värde av de material som vi använder och de förutsättningar vi har idag.

5. Deponi

Alternativet till energiåtervinning för material som inte längre går att återanvända eller återvinna är att lägga det på deponi. En deponi är ett dåligt alternativ, både för klimatet och miljön, och bör i största möjliga mån undvikas. När organiskt material läggs på hög bildas metan, som är en starkt klimatpåverkande växthusgas och har en betydligt högre uppvärmningsfaktor än koldioxid. Därför finns idag ett förbud att deponera organiskt och brännbart avfall i Sverige. En avfallsdeponi räknas som miljöfarlig verksamhet och måste uppfylla mycket hårt ställda krav för att garantera att inga gifter släpps ut.

Avfallstrappan visar turordningen för hur avfall bör tas om hand.
Energiåtervinning är det näst sista steget i avfallstrappans fem steg.

I en cirkulär ekonomi ska:

  • Resursanvändning, avfall, utsläpp och energiläckage minimeras.
  • Resurser hållas i bruk så länge som möjligt.
  • Produkter och material återanvändas och återvinnas i slutet av livslängden.
  • Energin vara fossilfri, återvunnen och/eller förnybar.

För Vattenfall innebär det att:

  • Vi fasar ut fossila bränslen och material för att bli fossilfria.
  • Vi designar produkter och processer för att minimera resursanvändningen och undvika föroreningar.
  • Vi återanvänder och återvinner produkter, material och energi för att bevara resursernas värde.
Tonåringar värmer sina händer på en kulle

Vattenfalls mål

Till 2025 års slut ska all vår produktion bestå till 100 procent av återvunna och förnybara bränslen. Samtidigt fortsätter vi resan mot att hela verksamheten ska vara netto noll till år 2040. Detta innebär att vi granskar hela värdekedjan, inklusive underleverantörer och transporter till våra anläggningar, för att säkerställa att mängden växthusgaser som släpps ut inte leder till en ökning av deras koncentrationer i atmosfären.

Chattbot Elliot Skriv ditt meddelande här Frågor? Chatta med mig Något gick fel. Vi arbetar på det. Vill du rensa din chatthistorik Ja