Elektricitet – om el

Elektricitet, eller kort och gott el, är en förädlad form av energi som vi använt i drygt 100 år. El har i grunden förändrat samhället och höjt vår levnadsstandard.

Elektricitet driver de maskiner som tagit över tunga och besvärliga arbetsuppgifter. Utan el stannar tåg, pumpar, hissar, reningsanläggningar, spisar, kylskåp, tvättmaskiner, datorer, cd-spelare, tv-apparater och allt annat som vi ser som självklarheter i det moderna samhället.

Elektricitet har gjort våra liv bekvämare och på flera sätt bidragit till en bättre hälsa. El är en mycket effektiv energibärare som bidrar till individens, industrins och samhällets utveckling.

Elektricitet en självklarhet i dagens samhälle

Elen står för en allt större andel av vår energianvändning, en utveckling som pågått under många decennier. Med tanke på elens smidighet, renhet och höga verkningsgrad finns det anledning att tro att användningen kommer att fortsätta öka. Antalet elektriska apparater ökar ständigt, både i hemmet och på arbetet. Inom en snar framtid har du kanske till och med din bil inkopplad på laddning under natten. Även om vi sällan reflekterar över det, så har elens användbarhet gjort oss beroende av den. Elen levererar energi till oss på ett miljövänligt sätt.

Under de senaste 30 åren har elektricitet ersatt andra energiformer, främst fossila bränslen, särskilt inom svensk industri och bostadsuppvärmning. Det har kraftigt minskat belastningen på miljön.

Nordliga länder är storförbrukare

Största elförbrukare räknat per invånare är Norge, Island, Kanada och Sverige. Det är länder med kallt klimat och god tillgång till vattenkraft. Sverige har fördubblat användningen av el sedan 1970. Idag är ökningstakten betydligt lägre, på en näst intill konstant nivå.

Men fortfarande är det mer än en miljard människor i världen som inte har tillgång till elektricitet. Det innebär att behovet av el kommer att öka i världen under många år framöver.

Elektricitetens framväxt

Vattenkraft och vindkraft har använts av människor sedan urminnes tid. Vindens energi utnyttjades i väderkvarnar. Det strömmande vattnet i åar och älvar fick exempelvis driva kvarnar och sågverk.

1831 upptäckte en engelsk fysiker fenomenet ”elektricitet”. Plötsligt blev det möjligt att använda kraften i vattnet långt ifrån den plats där den producerades. Elektricitet kunde transportera kraft, men dessutom öppnade energiformen nya möjligheter.

Elektriciteten förde med sig omvälvande förändringar. Industrin var först med att ta elen i bruk. 1876 introducerades elektrisk belysning vid två sågverk i Dalarna och Hälsingland. Då använde man bågljuslampor. Glödlamporna dök upp i Sverige först under 1880-talet. Den elektriska belysningen upplevdes som rena underverket. Natt blev till dag både utomhus och inomhus. Göteborg var den första svenska stad som fick ett allmänt elverk, år 1884.

Även i hemmen gjorde elen så småningom sitt intåg. Den elektriska spisen var ett av många underverk som kom ut på marknaden, och de städer där man var snabba att ta till sig nyheten fick ett särskilt namn. De kallades ”elkokstäder”.
Med elen startade den industriella revolutionen och el är idag en förutsättning för nästan all verksamhet i industrialiserade länder.

Elproduktion på flera sätt

Elektricitet kan framställas på olika sätt. Det vanligaste är att omvandla värme- eller lägesenergi till el. Också ljusenergi
kan ge el.

• Värmeenergi får man genom att värma vatten till ånga. Bränslet kan vara kol, olja, gas, torv, uran, biobränsle eller avfall. Ångan sätter en turbin i rörelse som driver en generator.
• Lägesenergi finns det i vatten som rinner från en högre till en lägre nivå. Vattnets lägesenergi får turbinen i vattenkraftverket att rotera. Turbinen driver en generator. Lägesenergi har omvandlats till rörelsenergi som i generatorn omvandlas till el.
• I solcellen omvandlas den direkta solstrålningen till el.