Normalårskorrigering och graddagar – så beräknas den fasta kostnaden
Har ditt företag ett avtal med en fast andel så används en normalårskorrigerad förbrukning för att beräkna den fasta kostnaden. Det ger dig en försäkring mot stora skillnader i värmekostnad mellan varma och kalla år. Kostnaden för varma och kalla år jämnas ut
Normalårskorrigering av förbrukningen jämnar ut stora skillnader i kostnader under kalla och varma år. Förbrukningen justeras utifrån hur varmt det har varit under året jämfört med ett normalt år. Det är svårt att säga vad ett normalt år är och därför använder vi ett genomsnitt av tidigare år. Vi utgår från SMHI:s statistik för åren 1971-2000 för vårt normalår (i Uppsala från och med den 1 april 2010). Graddagar är ett begrepp som används när vi gör normalårskorrigering.
Graddagar – en del i normalårskorrigeringen
Graddagar beräknas genom att se hur många grader dygnsmedeltemperaturen understiger +17º C. Under vintermånaderna antas +17º C vara den nivå som fastighetens värmesystem ska värma upp byggnaden till. Resterande energibehov kommer från solinstrålning och från den värme som alstras av människor och elektronisk utrustning i fastigheten.
De varmare månaderna värmer solen ännu mer och då beräknas graddagarna utifrån att dygnets medeltemperatur understiger följande värden:
| Månad | Temperatur |
|---|---|
| April | + 12ºC |
| Maj-juli | + 10ºC |
| Augusti | + 11ºC |
| September | + 12ºC |
| Oktober | + 13ºC |
För att få antalet graddagar för ett dygn tar du skillnaden mellan dygnsmedeltemperaturen och +17º C (vintermånad). En dag med dygnsmedeltemperatur på +12ºC ger alltså 5 graddagar (17-12). Summan av alla graddagar blir årets graddagar. Normalåret i Uppsala är genomsnittet av antalet graddagar under åren 1971-2000, det vill säga 3 725 graddagar.
Så beräknas den fasta kostnaden
Vid beräkningen av den fasta kostnaden används föregående års uppmätta förbrukning och graddagar. För att se om föregående år var varmare eller kallare än normalåret, så jämförs antalet graddagar med normalårets graddagar.
Antalet graddagar för Uppsala 2009: 3498
---------------------------------------------------
Normalårets graddagar: 3725
=
Föregående års uppmätta förbrukning
-----------------------------------------------
Normalårskorrigerad förbrukning
Om föregående år var varmare än normalåret, det vill säga hade ett lägre antal graddagar, så justeras förbrukningen uppåt. Om föregående år var kallare än normalåret, det vill säga hade ett högre antal graddagar, så justeras förbrukningen nedåt.
Den normalårskorrigerade förbrukningen multipliceras sedan med den fasta avgiften och resultatet är årets totala fasta kostnad. Denna kostnad fördelas över året genom att den delas med 365 och sedan multipliceras dagskostnaden med antalet dagar i respektive månad. I mars multipliceras alltså dagskostnaden med 31.
Hoppa direkt till:Direkt till innehållet , Sök , Huvudmeny , Subnavigering , Sidfot , Toppen av sidan
