Kärnteknikens historia
Vår användning av kärnteknik idag, inom bland annat elproduktion och sjukvård, har sin grund i upptäckter som gjordes för mer än hundra år sedan.
1896
Henri Becquerel upptäcker radioaktiviteten. Vid studier av röntgenstrålar upptäckter han av en slump att uran sänder ut en tidigare okänd typ av strålning.
1905
Albert Einstein formulerar relativitetsteorin. Den ligger till grund för vår kunskap om kärnenergi. Teorin säger att massa kan förvandlas till energi och att den energimängd man då får ut är oerhört stor.
1922
Niels Bohr får Nobelpriset för sin forskning om atomens struktur.
1932
Engelsmännen Cockroft och Walton lyckas åstadkomma den första konstgjorda kärnreaktionen med hjälp av en högspänningsaccelerator.
1938
En forskningsgrupp lyckas klyva en urankärna så att en mycket stor energimängd frigörs. Otto R Frisch kallar processen för fission.
1939
Niels Bohr och Enrico Fermi kunde bekräfta att en kärnklyvning skett och att stora mängder energi hade frigjorts.
1942
Den första forskningsreaktorn tas i drift i Chigaco. Enrico Fermi leder arbetet.
1945
De japanska städerna Hiroshima och Nagasaki utsätts för den första atombombningen. Det är enda gången atombomber fällts i krig.
1955
Den första atomdrivna ubåten, Nautilus, sjösätts i USA.
1956
I England startas världens första kärnkraftverk avsett för elproduktion, Calder Hall vid Windscale.
1979
En härdsmälta inträffar i kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i USA. Efter olyckan beslutas att en folkomröstning ska genomföras om kärnkraftens framtid i Sverige
1986
Den stora olyckan i Tjernobyl inträffar, då kärnkraftverket i norra Ukraina havererar. Det radioaktiva nedfallet når länder långt utanför dåvarande Sovjetunionens gränser. Ett resultat av olyckan är att den internationella kontrollen av världens kärnkraftverk ökar.
Idag
Det finns totalt cirka 440 elproducerande kärnkraftverk i 30 av världens länder. Ett 25-tal nya reaktorer är under byggnad och fler planeras. Sedan 1983 har elproduktionen från kärnkraften mer än fördubblats och svarar nu för cirka 14 procent av världens elbehov.
Hoppa direkt till:Direkt till innehållet , Sök , Huvudmeny , Subnavigering , Sidfot , Toppen av sidan
