Kärnkraftens historia i Sverige

Följ kärnkraftens svenska historia från pionjärtiden, via kärnkraftsmotstånd till dagens moderna kärnkraft.

1950-talet

Sverige var ett av världens mest framgångsrika industriländer. Behovet av god tillgång på billig energi var stort. Man ville inte bygga ut fler älvar och oljeberoendet behövde minskas. För att få mer energi satsade Sverige på kärnkraft.

1954
Sveriges första reaktor, R1, startades. Det var en forskningsreaktor med en maximal effekt på 1 MW belägen i ett bergrum i centrala Stockholm.

1956
Riksdagen stiftade en kärnenergilag och skapade den första kärnkraftsmyndigheten.

1960-talet

Sverige övergav tanken på kärnvapen. Det civila kärnkraftsprogrammet utvecklades.

1962
Tungvattenreaktorn Marviken började byggas, men projektet avbröts eftersom reaktorsäkerheten inte uppfyllde säkerhetskraven.

1963
Ågesta - Sveriges första reaktor för el- och värmeproduktion - togs i drift. Vattenfall var en av intressenterna. Ågesta försåg Farsta med fjärrvärme under tio år.

1970-talet

Samtliga politiska partier ställde sig bakom en satsning på kärnkraften. Men energi- och oljekriser satte spår i opinionen och kärnkraftsfrågan blev allt mer laddad.

Året är 1972 och reaktortanken på Ringhals 1 håller på att komma på plats.

1972
Kärnkraftsel levererades ut på nätet för första gången i Sverige, från Oskarshamn 1.

1974
Oskarshamn 2 startade.

1975
Barsebäck 1 och Ringhals 2 startade.

1976
Ringhals 1 startade.

1977
Barsebäck 2 startade.

1979
Två nya reaktorer fick tillstånd att laddas med bränsle - Forsmark 1 och Ringhals 3. Dagen efter hände olyckan i Harrisburg.

1980-talet

Olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl satte sin prägel på debatten, men medförde även ökat erfarenhetsutbyte inom kärnkraftvärlden.

Mediaintresset var stort när Forsmark 1 togs i drift 1980.

1980
En folkomröstning hölls om kärnkraftens framtid i Sverige. Regeringen bestämde därefter att påbörjade anläggningar fick byggas klart, vilket innebar totalt tolv reaktorer. Den svenska kärnkraften skulle vara avvecklad år 2010. Man skulle satsa på alternativa energikällor och på energisparande.
Forsmark 1 togs i drift.

1981
Ringhals 3 startade.
Riksdagen beslutade att samtliga tolv kärnkraftreaktorer skulle förses med säkerhetsfilter för att skydda omgivningen mot utsläpp vid händelse av en olycka.

1982
Forsmark 2 startade.

1983
Ringhals 4 startade.

1985
Oskarshamn 3 och Forsmark 3 startade.

1986
Efter den stora olyckan i Tjernobyl blossade kärnkraftsdebatten upp igen. Socialdemokraterna utlovade en förtida avveckling av två reaktorer. Senast 1995 skulle den första tas ur drift och ytterligare en senast 1997.

1990-talet

En hel del årtalsexercis kring kärnkraftsavvecklingen förekom. Politiska skäl ledde så småningom till stängning av den första svenska reaktorn.

Barsebäck 1 stängdes som elproducent den 30 november 1999.

1997
Socialdemokraterna, centern och folkpartiet kom överens om nya riktlinjer för energipolitiken. Årtalet 2010 togs bort som slutdatum för kärnkraftsavvecklingen och man beslutade att Barsebäcks två reaktorer skulle stängas. En ny lag stiftades som gav regeringen rätt att bestämma vid vilken tidpunkt en reaktor ska stängas.

1999
Med hjälp av den nya lagen genomdrevs en stängning av Barsebäck 1.

2000-talet

Sverige använder 50 % mer el än vid tiden för kärnkraftsomröstningen 1980. Den totala konsumtionen av energi har dock hållit sig på samma nivå. El från kärnkraft, och i viss mån vattenkraft, har ersatt energi från olja. En stabil majoritet av svenska folket är positivt inställd till kärnkraften.

Kärnkraftverken moderniseras för att leva upp till hårdare krav på säkerhet och miljö och kan producera mera el genom effekthöjande åtgärder.

2002
Förhandlingar mellan regeringen och kraftföretagen om kärnkraftens framtid inleddes, enligt ”marknadens villkor” och Tysklands modell för avveckling.

2004
Förhandlingarna avbröts utan att någon överenskommelse nåtts. I december samma år tog den socialdemokratiska regeringen, med stöd av vänstern och centern, beslut om att stänga Barsebäck 2

2005
Avvecklingsbeslutet för Barsebäck 2 verkställdes.
Ytterligare årtal eller tidsramar för kärnkraften är inte bestämda.

Under årens lopp har vi fortsatt vårt uppdrag att utveckla driften och säkerheten vid våra kärnkraftverk. På tjugo år har vi ökat elproduktionen i anläggningarna med 50 procent.

2009
I februari träffar de fyra borgerliga regeringspartierna en överenskommelse om energipolitiken och kärnkraften. Förbudet mot att bygga nya kärnkraftsanläggningar upphävs. Äldre reaktorer får ersättas av nya, men inte fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.