Ingen fjärrvärme utan miljötänk

Nya pannor som kan eldas med flera olika bränslen, engagemang i energinätverk och stenkoll både på det som stoppas in i pannan och det som kommer ut ur skorstenen. Fjärrvärmeverkens miljöarbete är mångfacetterat och omfattande.

Vattenfall driver 16 olika svenska fjärrvärmenät, från Övertorneå i norr till Visby i söder. Hela 15 av de 16 näten har redan idag värme som till 95 procent är klimatneutralt producerad, det vill säga med biobränslen som huvudbränsle. Resterande 5 procent utgörs av torv och olja, och oljan används dessutom bara som extra bränsle vid mycket kallt väder eller som reserv om någon av de bioeldade pannorna havererar.

Värmen i Uppsala, det 16:e nätet, är till nästan 50 procent klimatneutralt producerad, med avfall som bas. Resterande bränsle utgörs framför allt av torv*.

- Målet är att ha en helt klimatneutral produktion senast år 2030, helst tidigare. För det är ingen tvekan om att fjärrvärme är bra för miljön. Det är alltid mer effektivt med en stor kollektiv panna istället för flera små, säger Jörgen Espeling, chef för Vattenfall Värme Sverige.

Miljö handlar inte bara om koldioxid

För att bli 100 procent klimatneutrala gör Vattenfall insatser på flera olika områden. Dels byggs fler ”bränsleflexibla” pannor, bland annat i Gustavsberg och Jordbro. Flexibla pannor gör produktionen både billigare och miljömässigt bättre eftersom de ökar möjligheten att använda fler olika sorters bränslen. Dyr träpellets kan till exempel ersättas med andra sorters skogsrestprodukter, som billig returträflis.

Alla Vattenfalls fjärrvärmeverk satsar även stort på att utveckla det interna miljöarbetet för att spåra och fånga miljöbovar. Här ingår allt från att se över hur kemikalier hanteras till att minska mängden vatten och energi som används i produktionen. Vanlig belysning ersätts med enegisnål, fordon körs med bränslen som ger låga utsläpp och fläktar och pumpar förnyas för att dra mindre el. 

- Ja, för det är viktigt att komma ihåg att miljö inte bara handlar om koldioxid, säger Anna Karlsson, miljöspecialist på kraftvärmeverket i Uppsala.

Värmen kommer från Uppsalabornas egna sopor

I Uppsala har ett kvalificerat miljöarbete varit vardag i många år. För fyra år sedan invigdes en helt ny avfallsförbränningsanläggning, en investering som inneburit att 55 procent av Uppsalas fjärrvärme idag kommer från medborgarnas egna sopor.

- De senaste tio åren har det skett en dramatisk utveckling när det gäller återvinning. Idag återvinns 95 procent av allt hushållsavfall, det som inte går att materialåtervinna längre kan energiutvinnas till både värme, el, kyla och ånga, säger Anna Karlsson.

"Jakten på blyet"

Men att elda med avfall kräver effektiv rökgasrening, liksom kunskap om vilka ämnen som kommer in med avfallet och vad som släpps ut. I det här arbetet var Uppsala tidigt ute. Redan på 80-talet upptäcktes att batterier i sopor leder till kvicksilver i luften, en insikt som senare utmynnade i den nationella batteriinsamlings- kampanjen. Ett annat nyligen genomfört Uppsala-projekt kallat ”Jakten på blyet”, ledde till upptäckten att bly fortfarande finns i ett flertal oväntade produkter, som i plastgolv och i tyngder i duschdraperier.

Och att ständigt leta efter källor till negativ miljöpåverkan har haft stor effekt, enligt Adrian Berg von Linde, chef för Värme Uppsala.

- Idag släpper vi i princip inte ut någonting. Det är faktiskt fantastiskt att vi kan ha ett kraftverk så centralt, mitt i Uppsala, säger han.

Samarbete och energinätverk är nödvändigt

Samtidigt påpekar han att en viktig förutsättning måste till för att såväl energibolag, kommuner och producenter helt ska komma till rätta med miljöproblemen. Förutsättningen heter samarbete. Därför har flera energinätverk bildats.

- Som företag kan vi inte bara sitta innanför vårt staket, vi måste bli mer aktiva. Kommunens mål måste vara våra mål och Vattenfall ska kunna stödja kommunen och andra intressenter i miljöarbetet. Det är en väldigt viktig roll för oss att utveckla, säger han.


Text: Carin Hedström