FoU: Havsenergi

Vi fortsätter med vårt FoU-arbete inom havsenergi med oförminskat intresse. Tekniken är ännu i sin linda och förväntas inte bli kommersiellt gångbar förrän någon gång efter 2020.

Vattenfall har beslutat att placera forskningen och utvecklingen kring kommersiell havsenergiproduktion i Skottland på grund av gynnsamma förhållanden på de utvalda platserna. En stor del av arbetet går i nuläget ut på att försäkra sig om lämpliga platser för demonstrationsprojekt och till att skaffa tillstånd för kommersiella anläggningar.

Havsenergi är en förnybar energikälla. Här kan elektricitet produceras med hjälp av temperaturskillnader, tidvattenströmmar, vågor eller skillnader i salthalt. Detta innebär att ”bränslet” aldrig kan ta slut och är gratis. Användningen av havsenergiomformare innebär dessutom att inga utsläpp görs, varken av koldioxid eller andra växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.

Om havsenergi kan utnyttjas skulle det också göra Vattenfalls produktionsportfölj mer diversifierad och förbättra leveranssäkerheten. Det skulle också innebära en långsiktig tillväxtmöjlighet för Vattenfall. Vårt mål är att äga och driva kommersiellt gångbara havsenergiparker.

Vattenfall koncentrerar just nu sitt arbete med havsenergi till Skottland. Genom sina massiva havsresurser har Skottland och Shetlandsöarna stora möjligheter att hysa en omfattande ny marin industri. Vi har nu startat ett pilotprojekt på Shetlandsöarna där Pelamis-tekniken används. Genom ett irländskt företag som utvecklar vågkraftsparker följer vi även med i Wavebob-tekniken.

Läs mer om vågkraft

Vågkraft – möjligheter och utmaningar
Marknadsvillkor

Vågkraft – möjligheter och utmaningar

Vågkraft är en hittills outnyttjad förnybar energikälla som har flera tilltalande egenskaper: 

• Det finns i teorin en enorm global potential i att hämta energi från vågorna, i storleksordningen tusentals TWh. Även om bara en liten del av denna enorma potential hos vågkraften utnyttjas skulle detta ändå innebära hundratals TWh. Som en jämförelse kan sägas att den totala årliga elproduktionen i Sverige ligger på ca 150 TWh. 
• Vågor är mer varaktiga än vindar, och förekomsten av vågor varierar mer än vad som är fallet med vindar. Det innebär att el kan utvinnas från vågorna efter att vinden har mojnat. Det innebär dessutom att vågkraft kompletterar – snarare än konkurrerar med – vindkraften.
• Både miljöpåverkan och effekten på landskapet av havsbaserade vågkraftsparker förväntas vara liten.
• Dock är vågkraft fortfarande en omogen teknik och många utmaningar väntar. Havet är en krävande miljö, och påfrestningarna på vågkraftsutrustningen, vilken man nu väljer, kommer att bli enorma. Utrustningen måste kunna överleva kraftiga stormar och kunna fungera med minimalt underhåll eftersom väderförhållandena kommer att begränsa åtkomsten. Den måste dessutom ge ett godtagbart resultat ur ekonomiskt perspektiv för att bedömas som kommersiellt bärkraftig.

Andra utmaningar handlar om infrastruktur, lagar och regler. Lovande områden för vågkraft finns ofta inom områden där eldistributionsnäten är svaga. Denna praktiska fråga måste lösas innan någon storskalig introduktion kan göras. Andra områden att fundera på är de effekter som vågkraften har på miljön och vilka processer som gäller för tillståndsansökningar.

Eftersom vågkraft är en ny energikälla har man väldigt lite praktisk erfarenhet av hur den kan påverka miljön, och detsamma gäller de processer och rutiner som gäller för att skaffa tillstånd för vågenergiparker.

Marknadsvillkor

De bästa villkoren för vågkraft finns längs öppna kuststräckor i västligt läge i tempererade områden. Temperaturskillnaderna skapar vindar, som i sin tur skapar vågor som ökar i höjd när de närmar sig land. När man kopplar ihop dessa faktorer med Vattenfalls kärnmarknader blir de mest intressanta platserna Irland, Storbritannien (primärt Skottland) och Norge.

Under initialfasen finns det emellertid ett behov av stödfinansiering av vågenergi vilket i synnerhet myndigheterna i Irland och Storbritannien insett.