Toppen av sidan

Sök

Logga in

Logga in


Energi och miljö

All el- och värmeproduktion påverkar miljön. När man bygger kraftverk måste man göra ingrepp i landskapet. Byggandet och driften av kraftverket kräver energi och råvaror och många energikällor orsakar utsläpp och avfall.

Även produktionsslag med god miljöprestanda, såsom vindkraft, vattenkraft, bioenergi och solceller, påverkar miljön.

  • Vattenkraft dämmer upp stora landarealer och hindrar naturliga vandringsleder för fisk.
  • Bioenergi kräver tillgång till biomassa som måste återplanteras i samma takt som den nyttjas.
  • Vindkraften kan ge upphov till buller.

När en produktionsanläggning för el eller värme ska byggas är det därför viktigt att ta hänsyn till flera aspekter när det gäller val av teknik, plats och storlek.

Men även om energianvändning påverkar vår miljö får vi inte glömma att:

  • energi är en förutsättning för liv
  • elektricitet ger viktiga bidrag till hälsa och välstånd

Värme- och elproduktion måste därför ske med stor hänsyn till påverkan på omgivning och miljö, både lokalt och globalt. 

Klimatfrågan i fokus

Idag ifrågasätts många av de viktigaste energikällorna. Kol, olja och gas därför att de avger koldioxid, kärnkraft på grund av oro för olyckshändelser och avfallshantering.

Fossila bränslen står för 80 procent av den energi som används i världen. Forskare är överens om att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens klimat. Problemet är globalt, men det måste åtgärdas i de enskilda länderna. Därför har energi blivit en angelägen fråga både för internationella organ som FN och EU samt för beslutande organ i enskilda länder och för företagen i branschen.

Vi på Vattenfall engagerar oss i energi- och miljöfrågor både globalt och lokalt där vi har vår verksamhet. 
Läs mer om våra fokusområden

Klimatkonferenser för minskade utsläpp

Klimatförändringen är en av de svåraste miljöfrågor som människan har ställts inför. Alla världens länder påverkas och alla bidrar till problemet på något sätt. Det krävs internationellt samarbete för att kunna förhindra de allvarliga konsekvenserna av ett förändrat klimat.

FN anordnar klimatkonferenser för att få världens länder att komma överens om att försöka minska utsläppen av växthusgaser. I Kyoto enades man om att industriländerna till år 2012 tillsammans ska minska sina utsläpp med 5 procent jämfört med år 1990. De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för år 2008–2012, vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990.

Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med år 1990.

Internationellt samarbete är avgörande

FN:s ramkonvention om klimatförändringar är det styrande ramverket för den internationella klimatpolitiken. Klimatkonven-tionens övergripande mål är att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Det är en stor utmaning att nå den nivå av växthusgasutsläpp som forskarna bedömer är nödvändig. Särskilt som det i många länder finns stor fattigdom och ett stort behov av utveckling och anpassning till klimatförändringens effekter.

Det pågår ett intensivt arbete för att ena världens länder kring en ny och kraftfull klimatöverenskommelse.

Handeln med utsläppsrätter

För att minska utsläppen har EU beslutat att införa ett handels-system för växthusgaser. Systemet trädde i kraft den 1 januari 2005. I Sverige omfattar systemet el- och värmeproduktion samt energiintensiv industri. Företagen tilldelas ett antal utsläppsrätter som de kan använda för egen produktion eller sälja.

Tilldelningen av utsläppsrätter bygger på historiska utsläpp och för energiindustrin har tilldelningen varit 80 procent av utsläppen år 1998-2001. Denna tilldelning kommer år för år att reduceras för att utsläppen 2012 skall motsvara en minskning om 5 procent av 1990 års utsläpp.

Elcertifikat i Sverige

År 2003 införde Sverige så kallade elcertifikat för att öka andelen el som produceras med förnybara energikällor sol, vind, vattenkraft och biobränsle. Den som producerar el från förnybara energikällor får ett certifikat. Den som säljer el måste i sin försäljning ha en viss andel certifikat från förnybara energikällor. Har man inte egna certifikat kan man köpa certifikat från den elproducent som har att sälja.

Andelen elcertifikat som en elförsäljare måste ha har successivt ökat fram till år 2010 till att ligga på 17,9 procent. Kvoten kom sedan att sjunka något i takt med att anläggningar som togs i drift innan lagens ikraftträdande fasas ur systemet för att sedan öka igen till 19,5 procent år 2020.

Hoppa direkt till:Direkt till innehållet Sök Huvudmeny Subnavigering Sidfot Toppen av sidan

Uppdaterad:
2013-05-22
Skriv ut
Tipsa en vän Bevaka sidan
 

Toppen av sidan