Energi i vardag och politik

Energi spelar en nyckelroll för vår levnadsstandard, hälsa och utveckling. Under hela 1900-talet har elbehovet ökat i den industrialiserade världen. Idag börjar den kurvan att plana ut.

Fortfarande saknar cirka 1,6 miljarder människor tillgång till elektricitet och stora ansträngningar görs idag i många utvecklingsländer för att möta kommande energibehov. År 2050 beräknas den globala energiförbrukningen ha fördubblats.

Alla energikällor behövs

Alla energikällor har en plats att fylla – kärnkraft, vattenkraft och vindkraft liksom energi från biobränslen och avfall samt fossila bränslen som kol, olja och gas.

Eftersom energikällorna har olika egenskaper och ursprung kompletterar de varandra. Det finns inte någon energikälla som ensam skulle kunna klara energiförsörjningen i dagens samhälle.

Ett hållbart energisystem

Alla människor behöver tillgång till energi, men energisystemen skiljer sig åt mellan olika länder. Det beror bland annat på klimat, naturtillgångar och hur samhället är uppbyggt. Genom att ta vara på energikällornas egenskaper och deras olika fördelar blir energisystemet hållbart och uthålligt. Ekonomi, energi och miljö hänger ihop. Energieffektivisering är ett sätt att använda energi där den gör mest och bäst nytta. 

Energi och el i det svenska samhället

I Sverige fick vi under många år all vår elektricitet från vattenkraft. Den första ”hydroelektriska anläggningen” var kraftverket i Rydal, som togs i drift 1882, och det producerar fortfarande elektricitet. De flesta större svenska vattenkraftverken byggdes i mitten av 1900-talet. Även om många människor välsignade den bekvämlighet som elen möjliggjorde så började det så småningom framföras kritik mot vattenkraft-utbyggnaden.

Fortfarande finns det vattendrag i Sverige som skulle kunna ge elektricitet, men Sveriges riksdag har i lag skyddat de fyra stora outbyggda älvarna (Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven) från vidare utbyggnad.

Oljekrisen skapade kärnkraften

Det byggdes också kraftverk som eldades med kol och olja i Sverige. Framför allt fjärrvärmeverk men också kraftvärmeverk som producerade både el och värme. När oljekriserna avlöste varandra blev det dock viktigt att minska vårt beroende av olja. Det var då kärnkraften kom in i bilden och med ett brett politiskt stöd för utbyggande av kärnkraft i Sverige togs en forskningsreaktor i drift vid KTH i Stockholm år 1954.

En stor del av elen från kärnkraftverken används till uppvärmning. När oljeeldning ersattes med elvärme kunde Sverige minska utsläppen av försurande ämnen och växthusgaser.

Energidebatten fortsätter

Efter olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl hamnade kärnkraften i centrum av den politiska debatten. 1980 hölls en folkomröstning i Sverige. Det alternativ som fick de flesta rösterna förordade en avveckling av kärnkraften och diskussionerna har fortsatt därefter. Energifrågan, och särskilt då kärnkraftens vara eller inte vara, har stått högt på den politiska dagordningen.

Idag är Barsebäcks båda reaktorer stängda till följd av politiska beslut. Klimatfrågan har blivit en allt viktigare del av energidebatten och kraftfulla satsningar på förnybara energikällor har inletts, där vindkraften har fått ökad betydelse.