Energi i vardag och politik

Energi spelar en nyckelroll för levnadsstandard, hälsa
och utveckling. Men åsikterna i energifrågan har genom
åren gått isär.

Stora ansträngningar görs idag i många utvecklingsländer för att möta kommande energibehov. År 2050 beräknas den globala energiförbrukningen ha fördubblats.

Alla energikällor behövs

Alla energikällor har en plats att fylla – kärnkraft, vattenkraft och vindkraft liksom energi från biobränslen och avfall samt fossila bränslen som kol, olja och gas.

Eftersom energikällorna har olika egenskaper och ursprung kompletterar de varandra. Det finns inte någon energikälla som ensam skulle kunna klara energiförsörjningen i dagens samhälle. Alla tillgängliga energikällor behövs, men det gäller att använda och kombinera dem på ett klokt sätt.

Ett hållbart energisystem

Alla människor behöver tillgång till energi, men energisystemen skiljer sig åt mellan olika länder. Det beror bland annat på klimat, naturtillgångar och hur samhället är uppbyggt. Sverige har kallt klimat och god tillgång till vattenkraft, och vi förbrukar därför mer el än de flesta andra länder i världen.

Genom att ta vara på energikällornas egenskaper och deras olika fördelar blir energisystemet hållbart och uthålligt. Ekonomi, energi och miljö hänger ihop.

Energieffektivisering är ett sätt att använda energi där den gör mest och bäst nytta.

Energi och el i det svenska samhället

I Sverige fick vi under många år all vår elektricitet från vattenkraft. Den första ”hydroelektriska anläggningen” var kraftverket i Rydal, som togs i drift 1882. Vattenkraftverket i Rydal, ombyggt i olika etapper, producerar fortfarande elektricitet. De flesta större svenska vattenkraftverken byggdes i mitten av 1900-talet.

Även om många människor välsignade den bekvämlighet som elen möjliggjorde så började det så småningom framföras kritik mot vattenkraft- utbyggnaden. Vattenkraftbyggare och motståndare utkämpade många strider.

Fortfarande finns det vattendrag i Sverige som skulle kunna ge elektricitet, men Sveriges riksdag har i lag skyddat de fyra stora outbyggda älvarna (Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven) från vidare utbyggnad. Därmed är det i realiteten stopp för utbyggnad av vattenkraft i Sverige.

Oljekrisen skapade kärnkraften

Det byggdes också kraftverk som eldades med kol och olja i Sverige. Framför allt fjärrvärmeverk men också kraftvärmeverk som producerade både el och värme. Oljan var billig och bekväm att använda, men när oljekriserna avlöste varandra blev det viktigt att minska vårt beroende av olja. Det var då kärnkraften kom in i bilden. I Sverige hade man startat ett forskningsprojekt redan 1947 och 1954 togs en forskningsreaktor i drift. Den låg i ett bergrum vid Tekniska Högskolan mitt i Stockholm.

Det fanns ett brett politiskt stöd för byggande av kärnkraft i Sverige. Utbyggnaden av kärnkraften understöddes också av många naturvänner som menade att kärnkraftverken kunde rädda outbyggda älvar från utbyggnad. En stor del av elen från kärnkraftverken används till uppvärmning. När oljeeldning ersattes med elvärme kunde Sverige minska utsläppen av försurande ämnen och växthusgaser.

Energidebatten fortsätter

Efter olyckorna i Harrisburg och senare i Tjernobyl hamnade kärnkraften i centrum av den politiska debatten. 1980 hölls en folkomröstning i Sverige. Det alternativ som fick de flesta rösterna förordade en avveckling av kärnkraften ”i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet av el för att upprätthålla sysselsättning och välfärd”. Diskussionerna har fortsatt. Energifrågan, och särskilt då kärnkraftens vara eller inte vara, har stått högt på den politiska dagordningen. Beslut har omprövats och rivits upp.

Idag är Barsebäcks båda reaktorer stängda till följd av politiska beslut, men den allmänna opinionen har svängt till kärnkraftens fördel. Cirka 80 procent av svenskarna vill fortsätta använda eller utveckla den svenska kärnkraften.

Klimatfrågan har blivit en allt viktigare del av energidebatten. En kraftfull satsning på förnybara energikällor har inletts, där vindkraften har fått ökad betydelse.